Saturday 13 October 2012 photo 8/8
|
Tillverkare: Fairyland
Typ: Minifee A-line Chloe
Resinfärg: Normal
Sexualitet: Hetero
Längd: 41 cm
Hår: Rosa (Naturliga hårfärgen är mörkblond/blond)
Ögon: Blå
Face-up: Home made, nej, men. Jag har gjort den.
Modifikationer: -
Namn (samt eventuella smeknamn): Abbigail Hope Clark, kallas för Abbi och Strawberry
Kön: Tjej
Ålder: 14
Ras: Människa
Födelsedag: 6 September
Relationer: Poe, Lucifer, Zerrah, Nemo, Nageki, Scraffy.. Typ.
Personlighet: Kylig, lugn, sansad, tyst, ensamvarg, tillbakadragen.
Gillar: Poe, godis med körsbärssmak, Hello Kitty, fina kläder.
Ogillar: Män, sömn, visa bar hud, orättvisa, kroppskontakt (med alla forutom Poe).
Biografi: Heather prostituerade sig på Londons gator. Hon gjorde ett misstag och blev gravid. Efter nio månader föddes lilla Abbigail. En söt och sprallig liten flicka med klart blå ögon. När lilla Abbigail var 8 år födde Heather ännu ett barn av misstag. Heather överlevde inte födseln och dog. Abbigail döpte sin lillebror till Ponee Mitchell och bar honom stolt iväg till ett barnhem. Hon visste var det låg eftersom hennes mamma alltid varnade henne att om hon kom för nära så skulle människorna där ta henne. Men Abbigail var nu gammal nog att förstå att det var hennes enda utväg. Abbigail var en väldigt glad och charmig flicka. När lilla Poe växt till sig lite och börjat prata så visade det sig att han såg saker som inte fanns där, men det var inte som med de andra barnen. Barnskötarna började oroa sig och Abbigail också. Hon var rädd att hennes lillebror skulle bli tagen ifrån henne. Så de flydde därifrån. Under ett år så levde de lite överallt. Ibland kom de tillbaka till barnhemmet när det blev för svårt att överleva på gatorna. Barnskötarna var vana vid att de kom och gick lite när de ville. De hade bott på gatan en längre period när Abbigail plötsligt blev kidnappad. En man drog med henne till en stor byggnad med en enorm källare. Hon blev inlåst i ett litet rum. De tog hennes kläder och hon fick sova på det kalla stengolvet i rummet. Hon blev våldtagen flera timmar i sträck om dagarna. De torterade henne. Hon fick bland annat ställa sig på en liten vagn och så knöt de ett rep runt hennes hals som satt fast i taket och så fick hon balansera på vagnen för att överleva. Oftast naken. Tre män fanns där. De kallade aldrig varandra för samma sak. Så hon uppfattade aldrig vad de hette. De skar in ord på hennes rygg. Första veckan så skrek hon på hjälp och grät. De psykade henne och fick henne att hålla tyst. Slog henne medvetslös. Men inte tillräckligt hårt för att hon skulle bli allvarligt skadad. Resten av månaden som hon var där så yttrade hon inte ett enda ord. Hon log inte en enda gång. En dag så kom männen och våldtog henne samtidigt. Hon märkte dock att de var väldigt drogpåverkade och de glömde att stänga dörren till rummet. Hon sprang ut direkt när det blev tyst utanför. Hon greppade tag om några kläder som låg på golvet och sprang ut ur källaren. Bort. Så långt bort hon bara kunde.
Hon klädde på sig och började gå mot barnhemmet. Poe väntade där och han blev lyckligare än han någonsin varit när han fick syn på sin syster. Han märkte dock att allt inte stod rätt till. Abbigail bara kramade om honom men sa inte ett enda ord. Vanligtvis så var hon rätt pratglad. Barnskötarna märkte att blåmärken täckte hela hennes kropp. När de ville hjälpa henne så flydde hon ännu en gång med Poe. De fortsatte att leva lite på gatan och lite på barnhemmet. Tills Poe en dag stötte på en kvinna med mörk hår och ögon som nästan såg guldfärgade ut. Han hade sett hennes riktiga jag. Abbigail visste sedan länge att hennes bror såg döda människor, men ingen av de hade tidigare stött på en död människa som var.. levande. Zerrah hette kvinnan och hon blev som mamman de aldrig hade. Abbigail trivdes i Zerrahs närhet men hon vågade inte visa det. Hon var rädd för att bli skadad igen. Zerrah färgade Abbigails hår rosa och det stärkte vänskapen mellan dem. Även om Abbigail fortfarande inte vågade visa sina känslor. Abbigail och Poe fick bo hos Zerrah. Poe blev genast jättebra vän med resten av hushållet. Nageki och Scraffy. Medan hon höll sig i bakgrunden. Ett år senare dök Nemo upp, och med henne dök flera nya problem upp. Men också Lucifer. Killen med blått hår.
Övrigt: Hon lider av selektiv mutism. Alltså, hon kan egentligen prata, men hon gör det inte eftersom hon inte "vill". Och även om hon inte pratar så kommunicerar hon och Poe hyfsat bra. Han kan tyda hennes uttryck i ansiktet. Han känner vad hon försöker berätta. Abbigail ler bara när hon är med Poe. Att hon bara klär sig i rosa är en slags försvarsmekanism. Hon använder rosa som en slags mur. Rosa är ju en väldigt oskyldig färg.
Annons
Comment the photo
WHATEVEHER
Thu 18 Oct 2012 05:31
så hemskt, o spännande.. skulle gärna vilja läsa dina böcker om jag får, om de handlar om dom?
Nemolicious
Thu 18 Oct 2012 07:15
Jag har inte riktigt börjat skriva ännu,men ja, mind böcker kommer handla om mina karaktärer/dockor. ^^
cocodoll
Wed 17 Oct 2012 04:45
Förlåt, men vad menar du med att hon arbetade som transvestit? Blir så ledsen av att läsa hennes historia, men hoppas ändå få läsa mer snart :)
Anonymous
Sat 13 Oct 2012 15:46
Men åh, Abbi. <3
Anonymous
Sat 13 Oct 2012 15:14
älskade Abbi.. <3
Anonymous
Sat 13 Oct 2012 13:20
Kom hit så får Inger krama henne.
21 comments on this photo