July
Thursday 5 November 2009 photo 2/26
|
När jag ser mig själv i spegeln, vill jag bara gråta.
Inte för att jag hatar mig själv eller för att jag tycker att jag är ful, utan bara för att jag vill visa att jag också kan känna.
Allt oftare undrar jag om jag verkligen finns, om mitt liv bara var något på hittat, att jag var ett spöke.
Men då skulle ju jag kunna gå igenom dörrar och kanske göra mig osynlig, men det kan jag inte.
Jag kan känna hur blodet pulserar i mina ådror, hur hårt hjärtat slår när jag ser en söt kille.
Men på senaste tiden är det som om jag inte har några känslor, att jag är ett tomt skal.
Jag får inte bli arg, inte sur, inte allvarlig.
Jag ska bara gå omkring med ett leende på läpparna och låtsas som om allt är bra, men det kan jag inte!
Men skulle jag någonsin säja emot så skulle jag få en smäll på käften för att jag är upp käftig.
Får inte jag känna något?
Varför är jag inte lika mycket värd som du?
Varför får jag inte vara jag?
Ibland vill jag bara gå och dö, slippa allt och bara dö…
Men då skulle inte bara jag dö…
Utan alla andra som älskar mig, därför lever jag, för att jag vill inte skada dom jag älskar.
Mamma jag önskade att jag var liten igen och att du höll om mig och gjorde så att allt blev bra.
Mamma är jag för stor för att gråta?
Är jag för stor för att sitta i ditt knä och bli kramad av dig och bara vara?
Mamma är jag för stor för att vara ditt barn?
Är jag för stor för att vara din lilla flicka?
Mamma jag önskade att jag var liten igen!
(En dikt jag skrev när jag bodde hemma x3)
Comment the photo
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/neo-chan/422153036/
Visa toppen
Show footer