Monday 10 May 2010 photo 1/2
|
Jag går på tomma gator
Jag bär på nattens vanor
Hur kan det bli så fel?
När allt är skrivet i sagor
Att jag kommer vända tur
Få ett lyckligt slut
Men kanske inte nu
kanske när jag bryter ut
Dagen är nära jag känner mig så nersövd
Tanken vill bli mer hörd
men staden är ju helt död
Vill så fler frön
men går till fel hörn
Där ingen ger bröd, ingen ber en bön
Jag är bara en människa
Har alltid skött mitt
Men jag kan inte göra mer än jag är född till
Undrar ibland är det jag som drömt vilt?
För livet det blev kallt och det kalla kom plötsligt
Som en blixt från en klar himmel
lämnades ett svagt minne
Finner ingen glad timme
men det finns ju farthinder
Lutar mig tillbaka ligger oh tänker på dom bra tider
Tänk att löften som vi la, sitter kvar, spinner...I mitt inre
Ser du hur fin bilden den är?
Den skiner mindre nu när det bara jag som är kvar där
Men lever hellre själv än att söka svar här
Vill inte vara kvar här....med dig
När en ros ur astfalt jämnas med marken
När michael jackson tar av sig sin handske
När lucian släcker sitt sista ljus och när
Moses slutar dela vatten...då är det slut
Du var jag
fast utan dåligt samvete
Du blev varnad...jag grät under halvleken
På tomma gator förut det är likadant nu
Fast nu är natten lika mörk som min avsky
Nu är sagorna ett ljus vid mitt gravljus
Men jag väntar på ett lyckligt slut
Det är som allt jag skrev aldrig skrevs
Efter dig så blev jag helad men är ändå aldrig hel
Och det som folk snackar om är det jag inte ser
Så det som sårar mig mest är det jag inte vet
Och hon har rätt ibland
Jag läste vad hon skrev
För innan jag kan bygga upp något nytt
måste det gamla rivas ner
Jag står i glashus med en sten
Jag slänger den på spegeln och en bild faller ner
Där försvann vi
Är det inte fel?
Fuck it, det år så det blev
Jag bär på nattens vanor
Hur kan det bli så fel?
När allt är skrivet i sagor
Att jag kommer vända tur
Få ett lyckligt slut
Men kanske inte nu
kanske när jag bryter ut
Dagen är nära jag känner mig så nersövd
Tanken vill bli mer hörd
men staden är ju helt död
Vill så fler frön
men går till fel hörn
Där ingen ger bröd, ingen ber en bön
Jag är bara en människa
Har alltid skött mitt
Men jag kan inte göra mer än jag är född till
Undrar ibland är det jag som drömt vilt?
För livet det blev kallt och det kalla kom plötsligt
Som en blixt från en klar himmel
lämnades ett svagt minne
Finner ingen glad timme
men det finns ju farthinder
Lutar mig tillbaka ligger oh tänker på dom bra tider
Tänk att löften som vi la, sitter kvar, spinner...I mitt inre
Ser du hur fin bilden den är?
Den skiner mindre nu när det bara jag som är kvar där
Men lever hellre själv än att söka svar här
Vill inte vara kvar här....med dig
När en ros ur astfalt jämnas med marken
När michael jackson tar av sig sin handske
När lucian släcker sitt sista ljus och när
Moses slutar dela vatten...då är det slut
Du var jag
fast utan dåligt samvete
Du blev varnad...jag grät under halvleken
På tomma gator förut det är likadant nu
Fast nu är natten lika mörk som min avsky
Nu är sagorna ett ljus vid mitt gravljus
Men jag väntar på ett lyckligt slut
Det är som allt jag skrev aldrig skrevs
Efter dig så blev jag helad men är ändå aldrig hel
Och det som folk snackar om är det jag inte ser
Så det som sårar mig mest är det jag inte vet
Och hon har rätt ibland
Jag läste vad hon skrev
För innan jag kan bygga upp något nytt
måste det gamla rivas ner
Jag står i glashus med en sten
Jag slänger den på spegeln och en bild faller ner
Där försvann vi
Är det inte fel?
Fuck it, det år så det blev