February
Saturday 16 June 2007 photo 1/1
|
Där elljusspåren ledde hem till en middagstid och allting var modernt runt 77 Där låghusen slutade och skogarna tog vid där bodde jag och där bodde du, där bodde jag och du. Inga jordskalv där vi bodde ingen frös och ingen svalt Men det skälvde när du rörde vid mig Du var 17 jag var 16 och jag skolkade från allt jag ville bara va med dig, jag ville bara va med dig Nu får jag höra att du lever då och då ifrån en vän och det verkar som att allting är okej Och jag undrar om du nån gång är tillbaks dit igen kanske undrar över mig, du kanske undrar över mig Där låghusen slutade och skogarna tog vid och allting var tyst och stilla som på kort Där nätterna viska om ett sporrande liv Och där ingenting va gjort, då när ingenting var gjort Det är lätt att tänka bakåt när förvirringen tar fart och när jag känner så, så tänker jag på dig Allt är så förgängligt allting kan briseras snart men du är oförstörd för mig, du är oförstörd för mig Men tiden har sin rätt att förändras där den gång och när den är hos mig är den hos dig och din vän Jag ska aldrig mera lägga mig med huvudet mot ditt hår aldrig älska dig igen, aldrig älska dig igen Men vägen längs bäcken som sakta ledde hem där är himlen lite närmre för mig Där har tiden gjort som hållplats för oss och allt som hänt Dit kan jag gå och sakna dig, dit kan jag gå och sakna dig Men nya dagar väntar med nya tidsfördriv och allting liksom kräver mera nu Så ta dina minnen och försvinn ur mitt liv, älskade älskade du, älskade älskade du…
Annons
Visa toppen
Show footer