June
Tuesday 9 December 2008 photo 1/2
|
Jag borde egentligen sova, men har istället ägnat närmare en timme åt att gräva fram och spara bilder från UMträffar. Jag saknar UMträffarna. Speciellt den i April, den var fin.
Jag kände mig så bäst som vågade ta hem folk, och träffa massa människor. Och nu kommer jag knappt ihåg någonting, förutom att jag kramades massa med Emil.
Jag kommer ihåg att jag och Daande gjorde Ladupet (det ligger föv hemma hos Emil, du borde hälsa på så vi kan spela det Daande).
Daande hade jättemycket väskor, och jag var så generad för han var så cool och jag hade inget att säga.
Kommer ihåg att jag och Daande stod vid Pressbyrån och väntade på Emils tåg, jag fick smaka av hans dricka.
När Emil kom så dog jag nästan och visste inte hur jag skulle vara, så sade jag "Hej, du är också lång!". Jag tror jag påpekade allas längd under helgen, det var första gången jag kände mig kort.
På bussen hem när Emil anlänt så var det jätteläskigt, han skämtade om saker som jag inte fattade och skrattade jättemycket, jag tror det var ett nervositetsskratt för jag har aldrig hört honom skratta så efter det.
Och när vi skulle sova så bad han om en kram, så jag fick kravla mig upp ur soffan och stod i den och kramades, jag dog nästan.
På morgonen innan UMträffen vaknade jag jättetidigt och smög upp och drack te, men Emil vaknade när jag gick upp och kom ut i köket och jag visste inte vad jag skulle säga och höll på att skämmas ihjäl och det var helt tyst och jag drack te, sedan gick jag till datorn och han följde efter och satt i min fåtölj och kollade i hela rummet och jag dog flera gånger om.
När vi väl kom till UMträffen så minns jag inte så mycket, jag satt mest på filten och dog och höll mig till Daande och Gås, men de försvann i evigheter och Emil satt någonannanstans och jag vågade inte gå dit.
Minns att Hemlig ringde, och att hon var jätteupprörd för att hennes tåg blev jättesent.
Tjizi sprang runt och ropade "KORV!!1", det var nästan så jag tog en av ren förskräckelse.
Sedan var det kallt och jag frågade Emil om han ville komma in i min filt, och så var han tyst och jag blev generad och tänkte gå, men så sade han att han ville det och så dog jag.
Så kom Matilda och ville vara med i filten, och det kändes awkward och konstigt och jag var rädd att hon skulle nita mig men hon gick.
Vi gick under filten till hållplatsen när vi skulle möta Hemlig, och på spårvagnen dog jag massa gånger för då kramades vi och skumpade fram och tillbaka och han pussade min hals 3 gånger så jag rös och dog, mitt i allt detta minns jag att jag kikade över hans axel och såg Tjizi rakt i ögonen.
Vi väntade på Hemlig och var inne på Pressbyrån och så satt vi på en röd bänk och Emil drack kaffe och jag vilade på hans axel och trodde inte att något var på riktigt och våra händer trasslade ihop sig.
Så träffade jag Hemlig för första gången och hon var jättelång och glad.
Vi åkte buss hem till mig och alla var nervösa och jag satt brevid Emil och mötte Hemligs blick flera gånger och hon flinade jättemycket.
Vi spelade Ladupet, det var jättekul, vi lade konstiga ord som Quexiqi, och så hade vi fnizz-poäng.
Sedan spelade vi Mario Kart, men jag var trött och Hemlig tjatade på mig och sade åt mig att gasa och tryckte en kontroll i handen på mig, så styrde hon, men jag somnade till och glömde gasa.
Så helt plötsligt var det mörkt och Hemlig och Daande var inte där, men Emil var där och vi kramades och han sade att det var varmt och gick upp och gjorde något, och jag trodde att han skulle gå men han kom tillbaka och jag blev glad.
Vi kramades och strök varandras armar och jag rös och dog flera gånger om och sedan hade jag ingen tröja på mig och han var nära och kramades och strök och jag tror han sade att han tyckte om mig, och jag rös konstant och trodde inte att det var sant.
Vi låg nog vakna jättelänge, för det började ljusna precis innan jag somnade.
Så vaknade jag, och då var Emil inte där och Daande stod och rotade i sin väska och jag letade förtvivlat efter min tröja.
Så följde vi Hemlig till centralen och hon flinade och gäspade massa, så väntade vi en stund till så åkte Daande också, och så åkte vi hem och tittade på Ringaren i Notre Dame, men det gick inte så bra för vi mös mest och jag kunde inte titta på filmen och så somnade vi.
Så ringde pappa och väckte oss och jag fick lite panik för att vi skulle missa bussen, men vi hann och så stod vi brevid tåget och kramades och så försvann han och jag kände mig helt vilsen och förvirrad och efterbliven och var i koma hela vägen hem.
Jag låg och luktade på mina kuddar i säkert en vecka efteråt, och tänk att mina lakan har aldrig luktat lika mycket av honom som de gjorde då, fast han sovit längre i dem. Det är konstigt tycker jag.
Och så var det med det.
Jag kom ihåg ganska mycket ändå.
Epic bildtext.
Dra över och ut.
Jag kände mig så bäst som vågade ta hem folk, och träffa massa människor. Och nu kommer jag knappt ihåg någonting, förutom att jag kramades massa med Emil.
Jag kommer ihåg att jag och Daande gjorde Ladupet (det ligger föv hemma hos Emil, du borde hälsa på så vi kan spela det Daande).
Daande hade jättemycket väskor, och jag var så generad för han var så cool och jag hade inget att säga.
Kommer ihåg att jag och Daande stod vid Pressbyrån och väntade på Emils tåg, jag fick smaka av hans dricka.
När Emil kom så dog jag nästan och visste inte hur jag skulle vara, så sade jag "Hej, du är också lång!". Jag tror jag påpekade allas längd under helgen, det var första gången jag kände mig kort.
På bussen hem när Emil anlänt så var det jätteläskigt, han skämtade om saker som jag inte fattade och skrattade jättemycket, jag tror det var ett nervositetsskratt för jag har aldrig hört honom skratta så efter det.
Och när vi skulle sova så bad han om en kram, så jag fick kravla mig upp ur soffan och stod i den och kramades, jag dog nästan.
På morgonen innan UMträffen vaknade jag jättetidigt och smög upp och drack te, men Emil vaknade när jag gick upp och kom ut i köket och jag visste inte vad jag skulle säga och höll på att skämmas ihjäl och det var helt tyst och jag drack te, sedan gick jag till datorn och han följde efter och satt i min fåtölj och kollade i hela rummet och jag dog flera gånger om.
När vi väl kom till UMträffen så minns jag inte så mycket, jag satt mest på filten och dog och höll mig till Daande och Gås, men de försvann i evigheter och Emil satt någonannanstans och jag vågade inte gå dit.
Minns att Hemlig ringde, och att hon var jätteupprörd för att hennes tåg blev jättesent.
Tjizi sprang runt och ropade "KORV!!1", det var nästan så jag tog en av ren förskräckelse.
Sedan var det kallt och jag frågade Emil om han ville komma in i min filt, och så var han tyst och jag blev generad och tänkte gå, men så sade han att han ville det och så dog jag.
Så kom Matilda och ville vara med i filten, och det kändes awkward och konstigt och jag var rädd att hon skulle nita mig men hon gick.
Vi gick under filten till hållplatsen när vi skulle möta Hemlig, och på spårvagnen dog jag massa gånger för då kramades vi och skumpade fram och tillbaka och han pussade min hals 3 gånger så jag rös och dog, mitt i allt detta minns jag att jag kikade över hans axel och såg Tjizi rakt i ögonen.
Vi väntade på Hemlig och var inne på Pressbyrån och så satt vi på en röd bänk och Emil drack kaffe och jag vilade på hans axel och trodde inte att något var på riktigt och våra händer trasslade ihop sig.
Så träffade jag Hemlig för första gången och hon var jättelång och glad.
Vi åkte buss hem till mig och alla var nervösa och jag satt brevid Emil och mötte Hemligs blick flera gånger och hon flinade jättemycket.
Vi spelade Ladupet, det var jättekul, vi lade konstiga ord som Quexiqi, och så hade vi fnizz-poäng.
Sedan spelade vi Mario Kart, men jag var trött och Hemlig tjatade på mig och sade åt mig att gasa och tryckte en kontroll i handen på mig, så styrde hon, men jag somnade till och glömde gasa.
Så helt plötsligt var det mörkt och Hemlig och Daande var inte där, men Emil var där och vi kramades och han sade att det var varmt och gick upp och gjorde något, och jag trodde att han skulle gå men han kom tillbaka och jag blev glad.
Vi kramades och strök varandras armar och jag rös och dog flera gånger om och sedan hade jag ingen tröja på mig och han var nära och kramades och strök och jag tror han sade att han tyckte om mig, och jag rös konstant och trodde inte att det var sant.
Vi låg nog vakna jättelänge, för det började ljusna precis innan jag somnade.
Så vaknade jag, och då var Emil inte där och Daande stod och rotade i sin väska och jag letade förtvivlat efter min tröja.
Så följde vi Hemlig till centralen och hon flinade och gäspade massa, så väntade vi en stund till så åkte Daande också, och så åkte vi hem och tittade på Ringaren i Notre Dame, men det gick inte så bra för vi mös mest och jag kunde inte titta på filmen och så somnade vi.
Så ringde pappa och väckte oss och jag fick lite panik för att vi skulle missa bussen, men vi hann och så stod vi brevid tåget och kramades och så försvann han och jag kände mig helt vilsen och förvirrad och efterbliven och var i koma hela vägen hem.
Jag låg och luktade på mina kuddar i säkert en vecka efteråt, och tänk att mina lakan har aldrig luktat lika mycket av honom som de gjorde då, fast han sovit längre i dem. Det är konstigt tycker jag.
Och så var det med det.
Jag kom ihåg ganska mycket ändå.
Epic bildtext.
Dra över och ut.
Comment the photo
Fast du verkade inte så bekymrad ;<
Kände mig jätteocool när jag var ensam med dig och visste inte vad jag skulle säga, var pinsamt.
Daande ser ut som ett barn som fått skäll.
Fann stort nöje i att springa runt och skrika korv :D
Har inget minne av att du kollade in i mina ögon. :o
Min armhåla luktar curry.
Det beror nog på att jag har ätit kinamat.
Jag har ett enormt tydligt minne av att jag kollade in i dina ögon, det är verkligen helt obehagligt tydligt.
16 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/ninjakossan/304564932/
Visa toppen
Show footer