December
Thursday 27 May 2010 photo 4/4
|
Jag står utanför fönstret och tittar in.
Med världens tyngd på kroppen min.
Jag finner mig själv tom på ord.
Känner mig så jävla bortgjord.
Jag blickar upp mot skyn i hopp om tecken.
Men jag inser att det är dags att knyta ihop säcken.
Fönstret är immigt och jag känner balansen svika.
Jag faller itu och allt jag vill är att skrika.
Skrika ut rädslan, ångesten. Bara skrika.
För du lovade, du lovade att mig aldrig svika.
Men nu har du gått upp i rök.
Och aldrig visade du någon form av försök.
Så jag skriker ut mina tankar.
Och på denna blöta kudde jag bankar.
Då jag vaknar och försöker glömma bort,
Orden du sa, "Underbart är kort."
Av: Ramo
Med världens tyngd på kroppen min.
Jag finner mig själv tom på ord.
Känner mig så jävla bortgjord.
Jag blickar upp mot skyn i hopp om tecken.
Men jag inser att det är dags att knyta ihop säcken.
Fönstret är immigt och jag känner balansen svika.
Jag faller itu och allt jag vill är att skrika.
Skrika ut rädslan, ångesten. Bara skrika.
För du lovade, du lovade att mig aldrig svika.
Men nu har du gått upp i rök.
Och aldrig visade du någon form av försök.
Så jag skriker ut mina tankar.
Och på denna blöta kudde jag bankar.
Då jag vaknar och försöker glömma bort,
Orden du sa, "Underbart är kort."
Av: Ramo
Annons
Visa toppen
Show footer