March
Thursday 8 January 2009 photo 1/2
|
Nu har jag läst ut den här boken.. jävligt tänkvärt innehåll. Handlar mycket om prestationsångest o att försöka vara perfekt på alla sätt som går. Väldigt sorgligt egentligen..
Men här är ett stycke som jag tycker är värt att titta på.
"Det räcker inte att man ska vara bäst i världen på sin idrott. Man ska vara sexig i sin klänning på Idrottsgalan, behagligt söt i Amelia, klok i Veckorevyn, snygg och sund och smart. Vi ska ha en smal midja men stora bröst, vi ska se ut som tonårstjejer men ha en mogen sexualitet, vi ska spela fotboll men inte se ut som fotbollsspelare. Vi ska finnas till för alla, samtidigt som vi förverkligar alla våra egna drömmar.
Men vi räcker inte till. Människor gör ju inte det."
Kanske är det för att jag själv spelade fotboll länge, och vet hur snacket går i omklädningsrummet, som jag verkligen tog åt mig av den här boken. Samtidigt vet jag att det handlar inte bara om fotbollstjejer eller tjejer som idrottar överhuvudtaget, utan vilken tjej som helst. inte nödvändigtvis alla, men många. Men nu snackar jag inte om det så "fruktansvärda idealet", utan vad många tjejer/kvinnor och säkert också killar faktiskt tänker. Man måste räcka till på alla sätt o vis. Jag vet själv att jag sitter framför Idrottsgalan varje år och påpekar hur gräslig den ena kvinnliga elitidrottaren efter den andra är i sin klänning.
Och nu tänker jag bara: "Va fan".
Vad är det vi strävar efter egentligen o är det ens möjligt?
Men här är ett stycke som jag tycker är värt att titta på.
"Det räcker inte att man ska vara bäst i världen på sin idrott. Man ska vara sexig i sin klänning på Idrottsgalan, behagligt söt i Amelia, klok i Veckorevyn, snygg och sund och smart. Vi ska ha en smal midja men stora bröst, vi ska se ut som tonårstjejer men ha en mogen sexualitet, vi ska spela fotboll men inte se ut som fotbollsspelare. Vi ska finnas till för alla, samtidigt som vi förverkligar alla våra egna drömmar.
Men vi räcker inte till. Människor gör ju inte det."
Kanske är det för att jag själv spelade fotboll länge, och vet hur snacket går i omklädningsrummet, som jag verkligen tog åt mig av den här boken. Samtidigt vet jag att det handlar inte bara om fotbollstjejer eller tjejer som idrottar överhuvudtaget, utan vilken tjej som helst. inte nödvändigtvis alla, men många. Men nu snackar jag inte om det så "fruktansvärda idealet", utan vad många tjejer/kvinnor och säkert också killar faktiskt tänker. Man måste räcka till på alla sätt o vis. Jag vet själv att jag sitter framför Idrottsgalan varje år och påpekar hur gräslig den ena kvinnliga elitidrottaren efter den andra är i sin klänning.
Och nu tänker jag bara: "Va fan".
Vad är det vi strävar efter egentligen o är det ens möjligt?
Visa toppen
Show footer