May
Wednesday 25 March 2009 photo 1/2
|
Någonstans i det här jävla mörkret ska jag hitta en lysknapp..
Det betyder ungefär att jag precis upptäckte nu på kvällningen att jag måste kunna 25 teckniker till för graderingen imorrn.. jag har precis lärt mig några nya knep och som verkar lätt brutala. (underbart)
Det betyder även att jag saknar Eine.. önskar med glädje att få vara med henne just nu.. för just nu behöver jag nog det.. Självförtroende på noll och det beror inte på graderingen eller några andra häftigheter som har spökat dom två senaste veckorna.. nej vissa känslor går nog inte att styra hur mycket man en vill det och att hamna i något gammalt hål som luktar illa vill jag inte..
jag tror att känsla är.. hopplöshet.. eller liknande..
Av dessa skäl:
Ont i tån.. eller halvt krossad, spökar i hjärtat, kocentrerad på tre viktiga ämnen: gradering, köra, jobb.
Besatt av att flytta någonstans, och behov av pengar,
ensamhet.
och så ska jag hälsa någon du vet vem du är att ge fan i mig för jag bryr mig inte..
Och till sisst bara för att bevisa hur häfig jag är så känns det som om huvudet kommer att spricka..
när jag ler är ansiktet som hårt läder, även om jag flinar så mycket det går ser det ut som om jag är ledsen.. och besvikelsen jag känner är anorlunda för en gångs skull, jag var glad hela dagen tills för några timmar sedan.. och jag har faktiskt ingen aning om vad som hände..
Men det som är så roligt är att jag sakta men säkert börjar känna mig normal igen och att jag kanske kan ha roligt igen.. så länge jag undviker ett namn som jag nämner för ofta vissa dagar, ska börja säga långhårte jävel istället för det känns finare! och jag blir glad av det.. Till sisst för att avsluta och stänga igen hjärtat för omvärlden vill jag bara berätta att Jag älskar Eine långt över bergstopparna och ut i rymden att smärtan som jag känner just nu kommer att tvinas bort, att själva Havets blanka yta inte kommer i närheten av hur underbar beröringen av henne är, att bara vara så nära henne att man kan se de vackra ögonen och att veta att nästa dag är en dag närmare, och önskan att kunna vara där igen vid hennes sida och kyssa henne, veta att allt är bra.. för mig just nu är det underbaraste som kan hända är att smärtan ska gå över och att kunna somna i hennes armar, så underbart... och så avlägset..
Glöm aldrig att jag inte ger mig.. för ett löfte är ett löfte.. och den här gången så ger jag mig inte hur ont det en gör..
Je vous aime toujours, et même si je meurs si mon dernier coeur bat toujours pour vous.
Det betyder ungefär att jag precis upptäckte nu på kvällningen att jag måste kunna 25 teckniker till för graderingen imorrn.. jag har precis lärt mig några nya knep och som verkar lätt brutala. (underbart)
Det betyder även att jag saknar Eine.. önskar med glädje att få vara med henne just nu.. för just nu behöver jag nog det.. Självförtroende på noll och det beror inte på graderingen eller några andra häftigheter som har spökat dom två senaste veckorna.. nej vissa känslor går nog inte att styra hur mycket man en vill det och att hamna i något gammalt hål som luktar illa vill jag inte..
jag tror att känsla är.. hopplöshet.. eller liknande..
Av dessa skäl:
Ont i tån.. eller halvt krossad, spökar i hjärtat, kocentrerad på tre viktiga ämnen: gradering, köra, jobb.
Besatt av att flytta någonstans, och behov av pengar,
ensamhet.
och så ska jag hälsa någon du vet vem du är att ge fan i mig för jag bryr mig inte..
Och till sisst bara för att bevisa hur häfig jag är så känns det som om huvudet kommer att spricka..
när jag ler är ansiktet som hårt läder, även om jag flinar så mycket det går ser det ut som om jag är ledsen.. och besvikelsen jag känner är anorlunda för en gångs skull, jag var glad hela dagen tills för några timmar sedan.. och jag har faktiskt ingen aning om vad som hände..
Men det som är så roligt är att jag sakta men säkert börjar känna mig normal igen och att jag kanske kan ha roligt igen.. så länge jag undviker ett namn som jag nämner för ofta vissa dagar, ska börja säga långhårte jävel istället för det känns finare! och jag blir glad av det.. Till sisst för att avsluta och stänga igen hjärtat för omvärlden vill jag bara berätta att Jag älskar Eine långt över bergstopparna och ut i rymden att smärtan som jag känner just nu kommer att tvinas bort, att själva Havets blanka yta inte kommer i närheten av hur underbar beröringen av henne är, att bara vara så nära henne att man kan se de vackra ögonen och att veta att nästa dag är en dag närmare, och önskan att kunna vara där igen vid hennes sida och kyssa henne, veta att allt är bra.. för mig just nu är det underbaraste som kan hända är att smärtan ska gå över och att kunna somna i hennes armar, så underbart... och så avlägset..
Glöm aldrig att jag inte ger mig.. för ett löfte är ett löfte.. och den här gången så ger jag mig inte hur ont det en gör..
Je vous aime toujours, et même si je meurs si mon dernier coeur bat toujours pour vous.
Visa toppen
Show footer