Monday 18 May 2009 photo 2/2
|
Dikt Till Mig Själv
Jag är det finaste jag vet, på jorden finns ej dess like
i min värld är jag bäst, ja kung i mitt eget rike
När jag ser mig själv vill jag muntert skratta
hur något så fantastiskt kunnat skapas kan jag ej fatta
Gud kom denna gång till korta,
ja han känner sig faktiskt rätt borta
När han ser vad som verkligen gick att göra
och Min bön lär han aldrig få höra
För vad ska jag be om, jag som har allt
jag som är mitt eget livets salt
Som alla vet hemma i min trakt
är jag komplett och fulländad i all min prakt
Runt mig finns alltid beundrarnas svans
de som vill röras av min sfäriska auras glans
Jag strålar då osjälviskt med min magiska blick
till de som inte en felfri skapelse fick
I mig brusar livet som en forsande älv
jag längtar till varje dag jag får möta mig själv
När jag dansar fram i livets balett
känns det helt rätt att jag blev nummer ett
För mig är jag så oändligt svag,
en gåva vill jag ge dig, mitt älskade jag
Men jag har allt jag nånsin kan få
det kan kännas lite svårt att förstå
Jag känner verkligen ingen skuld
att mitt ego e fyllt av renaste guld
I mitt hjärta finns all min kärlek bevarad
och i evighet för alltid besvarad
Skapelsen som sådan tycks tveklöst ha stannat
jag älskar mig själv över allt annat
Jag är det finaste jag vet, på jorden finns ej dess like
i min värld är jag bäst, ja kung i mitt eget rike
När jag ser mig själv vill jag muntert skratta
hur något så fantastiskt kunnat skapas kan jag ej fatta
Gud kom denna gång till korta,
ja han känner sig faktiskt rätt borta
När han ser vad som verkligen gick att göra
och Min bön lär han aldrig få höra
För vad ska jag be om, jag som har allt
jag som är mitt eget livets salt
Som alla vet hemma i min trakt
är jag komplett och fulländad i all min prakt
Runt mig finns alltid beundrarnas svans
de som vill röras av min sfäriska auras glans
Jag strålar då osjälviskt med min magiska blick
till de som inte en felfri skapelse fick
I mig brusar livet som en forsande älv
jag längtar till varje dag jag får möta mig själv
När jag dansar fram i livets balett
känns det helt rätt att jag blev nummer ett
För mig är jag så oändligt svag,
en gåva vill jag ge dig, mitt älskade jag
Men jag har allt jag nånsin kan få
det kan kännas lite svårt att förstå
Jag känner verkligen ingen skuld
att mitt ego e fyllt av renaste guld
I mitt hjärta finns all min kärlek bevarad
och i evighet för alltid besvarad
Skapelsen som sådan tycks tveklöst ha stannat
jag älskar mig själv över allt annat
Comment the photo
15 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/noar/368882660/