Detaljerad historia... Läs ej om ni är lite lätt känsliga

Igår blev jag ögonvittne till någon väldigt jobbigt. Var på väg över vägen (byvägen går igenom vår gård, så vi bor på en sk gårdplan) för att hämta hö till getterna, såg att det kom en bil från byn så stannade kvar och väntade. I samma stund som bilen passerar mig ser jag lillkatten komma i full karriär ut från där höet finns och rätt ut på vägen. Hör världens smäll och ser lillkatten "springa" iväg med bakbenen släpandes efter sig. Lyckas få tag på katten och inser att benen inte fungerar riktigt, han hade känsel men det var ändå nå konstigt. Sätter ner han på marken och ser att han inte kan stå upp.Blöder från nosen och jamandet är hjärtskärande...

Svärfar och Peter åker till veterinären och där säger veterinären att det "bara" är en fraktur på höftbenet och att det ska läka av sig själv. Hittar inga inre skador. Imorse hade lillkatten vandrat vidare...

Världens snällaste och keligaste katt. Han brukar ALDRIG springa ut på vägen sådär. Framför allt brukar han aldrig springa sådär om han inte bråkat med gammelkatten. Annars var detta en fruktansvärt sävlig katt. Sprang alltid ner i diket när det kom bilar.

Så varför sprang han ut i vägen just den där stunden, den där gången? Man ska inte fundera på sånt men jag kan inte låta bli...

Vila i frid nu Sirius, även kallad lillkatten/skitkatten. Nu slipper du ha ont men kommer sakna dig på våra hundpromenader... Du kommer vara saknad <3

Men stackars missen :( märkte bilföraren något?