Tuesday 8 January 2008 photo 1/2
|
Det är sjukt hur två människor som känner varandra så pass bra bara slutar lossas att den andre inte finns.. Vi tittar faktiskt på varandra men det är medans den andre inte ser.. Vi pratar inte med varandra.. Vi finns inte för varandra.. Vi vet lika väl båda två att vi sågs i affärn.. Och jag tror vi båda vet att ngt försvann då, ngt som jag inte tror kommer finnas där på länge.. Jag önskar att du kunde komma o försöka förklara dig för det är inte jag som har gjort fel den här gången, utan det är du. Jag vill så gärna tro att jag har drömt alltihopa.. Men det sitter fast som klister på näthinnan.. Jag tycker inte om att bli grundlurad på det här viset, men jag trodde faktiskt det bästa om dig. Men se, jag hade fel. Totalt jävla fel hade jag. Men du lärde mig en sak, lita inte på nån för ensam är stark. Så jag tror inte jag kommer att börja lita på dig igen på ett bra tag, om ens nångång alls. För har man en gång sårat mig har man sårat mig för livet.. Jag saknar redan hur lätt och skönt allt var förut, inget kommer att bli som de var då.. Inget kommer nånsin bli som det en gång var.
Annons