January
Friday 23 May 2008 photo 2/2
|
Det började med att hon satt på sitt rum, hon målade en teckning till sin
pappa. Det var en blomma hon målade. Hon öppnade dörren från sitt rum
och skulle gå ner och lämna teckningen. Hon hörde att hennes mamma och
pappa
bråkade, hennes mamma skrek, flickan blev ledsen, hon förstod att det
var hennes pappa som gjorde nått mot hennes mamma. Flickan fortsatte gå
ner lite för trappan. Hon såg sin mamma vara blodig liggande på marken.
"Pappa, jag har målat en teckning till dig" sa flickan. "stick
härifrån,
jag vill inte ha dig." sa pappan, tårarna strömmade ner från flickans
kinder. Hon tappade teckningen. Hon bara satte sig ner på golvet. hon
kunde knappt andas. Hennes pappa började gå mot henne, han
spottade
henne i ansiktet. " Du var ett misstag, det hade vart bättre om du hade
dött när du var liten." sa hennes pappa. Hon sprang upp på sitt rum,
hennes pappa började springa efter, hon hoppade ut genom fönstret och
gömde sig i en buske. Hon såg att hennes pappa gick runt
och letade
efter henne på trädgården. Hon blundade, sen tittade hon lite, hennes
pappa var borta. Tårarna fortsatte strömma ner. Men då !
Nån drog ut
henne ur busken bakifrån. Hon såg hennes pappas ansikte, han såg
jättearg ut. "Nej pappa, jag älskar ju dig, gör mig inte illa."
viskade
flickan samtidigt som hon grät. Hennes pappan tittade henne djupt in i
ögonen, han ställde sig upp. Flickan låg kvar på marken. Hon kunde inte
röra sig. Hon la huvudet åt sidan, då såg hon hennes pappa komma mot
henne, med något i famnen. Det var något stort, grått. När
han kom
närmare förstog flickan vad det var. Men hon ville inte tro det, men
hon visste. Hon visste att det var en sten. Hon såg hennes pappas
ansikte. Sen blev allt svart. Den dagen dog flickan. Ser du någonsin en
man hålla något stort i famnen, spring, spring fort. Skicka vidare
detta, då kommer du inte ha några problem med "stenmannen" . Men
om du struntar i detta, kommer du dö. Antingen av flickan, som sitter på din sängkant och stirrar på dig med sina tårfyllda ögon och strypa dig. eller av hennes pappa som förföljer dig. Med något i famnen, Ditt val. Men gör inte som den lilla flickan gjorde och göm dej för honom
pappa. Det var en blomma hon målade. Hon öppnade dörren från sitt rum
och skulle gå ner och lämna teckningen. Hon hörde att hennes mamma och
pappa
bråkade, hennes mamma skrek, flickan blev ledsen, hon förstod att det
var hennes pappa som gjorde nått mot hennes mamma. Flickan fortsatte gå
ner lite för trappan. Hon såg sin mamma vara blodig liggande på marken.
"Pappa, jag har målat en teckning till dig" sa flickan. "stick
härifrån,
jag vill inte ha dig." sa pappan, tårarna strömmade ner från flickans
kinder. Hon tappade teckningen. Hon bara satte sig ner på golvet. hon
kunde knappt andas. Hennes pappa började gå mot henne, han
spottade
henne i ansiktet. " Du var ett misstag, det hade vart bättre om du hade
dött när du var liten." sa hennes pappa. Hon sprang upp på sitt rum,
hennes pappa började springa efter, hon hoppade ut genom fönstret och
gömde sig i en buske. Hon såg att hennes pappa gick runt
och letade
efter henne på trädgården. Hon blundade, sen tittade hon lite, hennes
pappa var borta. Tårarna fortsatte strömma ner. Men då !
Nån drog ut
henne ur busken bakifrån. Hon såg hennes pappas ansikte, han såg
jättearg ut. "Nej pappa, jag älskar ju dig, gör mig inte illa."
viskade
flickan samtidigt som hon grät. Hennes pappan tittade henne djupt in i
ögonen, han ställde sig upp. Flickan låg kvar på marken. Hon kunde inte
röra sig. Hon la huvudet åt sidan, då såg hon hennes pappa komma mot
henne, med något i famnen. Det var något stort, grått. När
han kom
närmare förstog flickan vad det var. Men hon ville inte tro det, men
hon visste. Hon visste att det var en sten. Hon såg hennes pappas
ansikte. Sen blev allt svart. Den dagen dog flickan. Ser du någonsin en
man hålla något stort i famnen, spring, spring fort. Skicka vidare
detta, då kommer du inte ha några problem med "stenmannen" . Men
om du struntar i detta, kommer du dö. Antingen av flickan, som sitter på din sängkant och stirrar på dig med sina tårfyllda ögon och strypa dig. eller av hennes pappa som förföljer dig. Med något i famnen, Ditt val. Men gör inte som den lilla flickan gjorde och göm dej för honom
Visa toppen
Show footer