Monday 1 June 2009 photo 1/1
![]() ![]() ![]() |
<!--[if gte mso 9]><xml> <w:WordDocument> <w:View>Normal</w:View> <w:Zoom>0</w:Zoom> <w:Compatibility> <w:BreakWrappedTables /> <w:SnapToGridInCell /> <w:WrapTextWithPunct /> <w:UseAsianBreakRules /> </w:Compatibility> <w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]-->
<!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:72.0pt 90.0pt 72.0pt 90.0pt; mso-header-margin:35.4pt; mso-footer-margin:35.4pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} -->
<!--[if gte mso 10]><mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman";} -->
<!--[endif]-->
Klockan 8.30 den första juni samlades 6 tappra pojkar vid Ica Ettan, ett reläkast ifrån Ringvallen där årets Friskole-DM i fotboll skulle avgöras. Det var Manne Hellsing, Simon Alzén, Viktor Danielson, Karl Johan Josefsson, Jishan Kvast Bärker och sist men också minst Jonas ”Kiruna” Carrass. Till allas glädje (utom Jishans) var det strålande sol och extrem sommarhetta. Av denna anledning tog Joshua beslutet att inte delta på planen utan istället vara coach/lagledare/massör/målvaktstränare med mera (materialare var Jonas ”Kiruna” Carrass)
Efter en snabb huvudräkning kom Jishan fram till att det saknades tre personer och mycket riktigt hade Hallstapojkarna inte anlänt. I väntan på att de skulle komma gick de andra mot omklädningsrummet för att göra sig redo, det var ju trots allt bara 20 minuter kvar till första matchen. När alla spelare var ombytta och klara gick de ut och slängde en blick åt vänster, mot ingången till idrottsplatsen. Där skymtade fem hallstabor och nu blev Joshua fundersam. Har de fixat nyförvärv eller vad är nu detta?
Till hans stora glädje var det förutom Calle Sundström och Viktor Öhlander också Mathias ”Mats” Andersson som blivit blixtinkallad efter Pungen Pavliks sena avhopp, Philip Finell som dock skulle spela för ett annat lag, samt Filip ”Fladderfille” Wennerhult som till allas förtret skulle representera John Bauer. Anledningen till att de kom sent var för att alla behövdes när Philip Finell skulle gå till VL och höra med dem om de hade hittat hans bortsupna tegelsten till mobil.
Nu var hela truppen i laget Joshua Quant Berger samlad eftersom Mackan Lundmark inte kunde närvara pga. mönstring (pyssel).
Jonas ”Kiruna” Carrass kom med det lysande förslaget att Hallstapojkarna inte skulle få de sjukt snygga ABB-tröjorna förrän de kom ut igen från omklädningsrummet. Men de andra i laget lyckades övertala honom att tröjorna var själva anledningen till att de skulle byta om, så han fick ej som han ville.
I den första av fyra gruppspelsmatcher skulle vi möta Svenska Bäckby, och hela uppvärmningen gick åt att klura ut vad motståndarna menade med namnet. Själva matchen var väldigt dålig och inget av lagen visade någon klass alls. Slutresultatet blev
0-0 och närmast att göra mål var Calle Sundström när hans hörna rensades bort från mållinjen. Matchens lirare blev såklart Karl Johan Josefsson för hans fina förståelse för spelet.
Efter matchen var det dags för Hallstapojkarna att inhandla proviant på Ica Ettan, eftersom de inte hade hunnit med det på morgonen. Detta gjordes med stor glädje och när de kom tillbaka var Öhlanders leende så stort att mungiporna nådde upp till hans Robin Söder-snibbar (om han hade haft några). Nästa match skulle spelas mot Walthers tvåor, med några av stadens bästa spelare i laget, så till den kampen hade Jishan valt att toppa laget. Öhlander i mål, Hellsing och Josefsson som backar, Sundström och Andersson på mitten och Alzén och Danielson på topp med andra ord. Denna match spelades inför storpublik av flera anledningar, dels för att det var på finalarenan och att Walthers var storfavoriter till att vinna hela mästerskapet, men framförallt för att Walthers hade ett dussin avbytare och en mycket stor tränarstab. Hursomhelst så började match i ett rasande tempo, Walters rullade runt bollen i sin backlinje men kom ingenstans. Det farligaste läget de skapade under inledningen var en frispark som slogs cirka tio meter utanför av en jättebebis. Sedan tog Joshua Quant Berger (laget, inte sala_boyen) över mer och mer och Calle Sundström kunde sätta 1-0 efter att ha snappat upp en lös passning från en jättebebis, gjort bort sista backen och smekt in bollen mellan benen på målvakten. Detta var lagets första spelmål någonsin då alla mål i 2008 års upplaga kom efter straffläggning. Efter detta startade Walthers sin tokoffensiv och kom till flera skottlägen, men Öhlander i mål stod för en rad fina räddningar. Dock kunde han inte hålla ett skott men bara någon minut kvar utan släppte retur åt sidan som en jättebebis kunde slå in. 1-1 blev slutresultatet och nöjdast med det var JQB, som hade ambitionen att klara 0-0. Matchens lirare blev denna gång Simon Alzén som stod för ett arbete på topp och stressade fram deras backar till felpassningen som ledde till målet.
Efter att ha spelat två oavgjorda matcher var det en dryg timme till nästa kamp. Dessutom behövde solallergikern Jishan svalka sig med en cola, så vi bestämde oss för att dra en pizza (äta, inte spy). Inne på Aros Pizzeria hittade vi ett bord för 8, perfekt! Då kunde alla sitta tillsammans och känna lagkänslan utom Jishan, som fick ett eget bord en bit längre bort. Vi drog i oss maten snabbt och alla kände sig klara när vi såg att Jishan knappt hade ätit alls av sin pizza. Istället läste han i en skvallertidning. Han försäkrade dock övriga medlemmar i laget om att han var nöjd med den slice som han hade orkat få ner i magen.
Snabbt tillbaka till Ringvallen för att möta Hallstabekantingen Fladderfilles lag från John Bauer. Detta skulle komma att bli det lättaste motståndet i turneringen och John Bauer hade inte mycket att komma med förutom Filles fladder, utan vi skapade chans på chans på chans. Efter ungefär halva matchen slogs en långboll på Danielson, som precis hann före målvakten och kunde efter ett motlägg frispela Borka-Mattis Andersson som satte bollen i mål. Men tack vare att JB hade en kvinna med i laget fick de en straff som handicap, en straff som de naturligtvis satte i mål. Nu var det bråttom, vi var verkligen tvungna att vinna matchen för att gå vidare.
I matchens sista minut hände följande: JBs målvakt gör en lång utspark ända till Öhlander i vårt mål som boxar ut bollen direkt till Josefsson, han i sin tur hittar Hellsing på andra kanten som avancerar fram till mittlinjen och drar ett inlägg i förhoppning om att någon ska nicka in den. Problemet är bara att ingen finns i straffområdet och övriga i laget suckar. Jishan skäller på Hellsing och skriker ”TILL VEM?!” innan han ser bollen gå över JBs målvakt och in i bortre hörnet. Glädjen var total och 2-1 blev också matchens slutresultat. Matchens lirare blev självklart Tjuren från Herrskogen, motivering överflödig.
Den sista gruppspelsmatchen var ett derby. JQB skulle ställas mot Il Divo, ett lag med spelare från ettan på ABB. Med stjärnor som Phimpen, Gyllsten, Rosen och Jocke i moståndarlaget tyckte coach Jishan att det var bäst att toppa laget igen. Samma spelare startade som mot Walthers alltså. Så fort domaren blåste igång kände vi att det var våran match, vi kunde ju inte förlora mot ettorna, så enkelt var det. Ganska snabbt kom ledningsmålet genom vårt senaste nyförvärv Andersson som efter ett klapp-klapp spel med nästan hela laget inblandat satte bollen i nättaket. Det dröjde sedan inte länge innan nästa mål kom, ännu en gång Andersson efter ett nästan identiskt mål. Sedan slog vi av på tempot och för att inte förnedra motståndarna låtsades Alzén missa bollen när Sundström passade honom till öppet mål. Kanske blev Gyllsten inspirerad av detta när han bara minuten senare missade Il Divos bästa chans i matchen då han sköt över med ett tomt mål framför sig. 2-0 slutade matchen och det var mycket rättvist. Matchens lirare utsågs Mats Andersson till, med sina två mål. Men det kunde lika gärna ha blivit Rosenqvist då han hade ”prickat” Jonas ”Kiruna” Carrass på basketleken.
Efteråt var det dags att fira, tyckte coach Jishan, och drog upp en flaska trefemma. Den var dock lite mastig, så efter att ha smuttat på skummet hällde han ut innehållet i närmaste brunn. Det ska tilläggas att coach Jishan vid det här laget hade varit ute i solen i mer än fem timmar, och därför var han lite vimsig vad gällde besluten.
Vi fick nu reda på att man i sekretariatet hade efterlyst oss när vi var på lunch, det var tydligen dags att anmäla sig.
I kvartsfinalen skulle vi möta ett lag från John Bauer, det trodde spelarna i alla fall. Coach Jishan berättade att de hette Jon Baouier och att det inte var samma lag som vi hade mött i gruppspelet. Tur var väl det för ingen av oss ville hamna i en löpduell med Fladderfille igen. Eftersom kvartsfinal innebär vinna eller försvinna gjorde coach Jishan genidraget att återigen toppa laget.
Vid matchstart såg vi att motståndarna hade valt en mindre genomtänkt klädsel dagen till ära. Samtliga spelare körde med svart från topp till tå på årets hittills varmaste dag.
Domaren blåste igång kvartsfinalen och som så många gånger förr (alla matcher utom mot Walthers) var vi det spelförande laget. Två stolpträffar och många hörnor men inget mål, istället åker vi på en kontring som leder till underläge 1-0, mycket mycket orättvist. Efter målet backar motståndarna hem och bildar en svart köttmur på egen planhalva och vi får mycket svårt att skapa heta chanser.
Domaren berättar att det bara är två minuter kvar och matchen känns körd, lite senare kommer vår sista chans när Josefsson får bollen ute på högerkanten ungefär vid mittlinjen. Likt Barcelonas Dani Alves slår han ett underbart inlägg som når Sundström vid straffområdeslinjen, han i sin tur skarvar in bollen i öppet mål då målvakten var ute och trodde att han skulle plocka ner inlägget.
Resultatet efter full tid var 1-1 och straffar skulle skilja lagen åt. Vid slantsinglingen bestämdes att JQB skulle börja slå och här följer resultatet av straffläggningen:
Hellsing - Miss, benparad av målvakten
John Bauer - Utanför
Alzén - Mål, straffspecialisten smeker in den högt till höger
John Bauer - Utanför
Josefsson - Miss, reflexräddning av målvakten
John Bauer - Mål
Carrass - Mål, får snedträff men bollen letar sig in i mål ändå
John Bauer - Miss
Sundström - Mål, lägger den mitt i målet efter att ha väntat ut målvakten
Matchens lirare blev Calle Sundström som först nickade in 1-1, och sen slog in den avgörande straffen.
Semifinal
Efter den ack så välspelade, men endast med ett X i tipskupongen, gruppspelsmatchen mot Walthers gulsvarta lag fick nu Jishan Q’s lag chans till revansch på deras ettor. Deras ettor dissade den getingfärgade dräkten och körde istället MFF-stuk på sin mundering, något som coach Qber uppskattade då hans estniske idol Igor Sypniewski representerade di himmelsblå på tidigt 2000-tal. Inför matchen beslutades det att Kiruna-Carrass åter skulle bli petad, varpå Jonis börja gråta och Simon fick ta sitt ansvar som färgblind och 3-bröstvårtad genom att bänka sig själv. Laget formerades då som följer: VMK – Kiruna, Manne Kroppshår, Sala-Calle – KJ Lår – Victor Liten, Mattis (aka Pungen). Slantsinglare och lagkapten Danielson klev fram till domaren och tog sitt ansvar genom att välja rätt sida på myntet. En stor eloge till Victor.
När matchen väl drog igång var det smått överraskande Joshua Quant Berger som tog tag i taktpinnen och kunde redan efter 4 minuter trycka dit ettan sedan Borka rundat Karwan/Karzwan i Walthers mål och avslutat á la Acquafresca. I detta skede fick Jishan syn på VLTs utsände reporter Jocke Lander, varför han börja gestikulera enormt mycket i hopp om att bli intervjuad. Men då Jishan inte är en specialist på att yttrycka sig blev det istället bara en massa Jishan-ryck rätt ut i luften.
Kort därefter kom nästa mål i matchen, högst oväntat var det Joshua Quant Berger (laget alltså, inte den lille Esten) som gjorde det, genom Kiruna-Carrass. Jonathan fick bollen utanför straffområdet och drabbades av panik. Och i hopp om att rensa bollen ut till inkast får han felträff och bolen går mot mål – i mål. Efter detta förlösande 2-0 mål gör coach Norven superbytet fansen väntat på. Han byter ut lagkapten Danielson och slänger in Simon ”super-sub” Solkjaer för att säkra matchen. Detta med blandat resultat. Simon hinner bara vara inne på planen någon sekund innan Walthers reducerar. Men efter reduceringsmålet hade Walthers svårt att skapa något. Kanske pågrund av att ABB hela tiden rullade hem bollen till VMK i målet som sköt en utspark så högt och långt han kunde varje gång. Han slog personligt rekord i höjdare 24 gånger under matchen, grattis önskar vi övriga i laget. Men så, mitt i denna utsparkskavalkad av VMK får Walthers en sista chans då de lyfter in bollen i straffområdet mot sin forward och Manne svarar med att sätta två armar i ryggen på denne - solklar straff tyckte många – men inte domarn. Matchen slutar smått oväntat 2-1 till skönspelande Joshua Quant Berger och Mattis blir man of the match och gratuleras av Jocke Lander med en Sverigetröja. Walthers konstaterade dock nöjt efteråt att ”de inte hade nå larvigt namn, utan de hette minsann sin skolas namn”. Dåliga förlorare? Näää….
Walthers tränar fotboll varje dag medan vi pluggar teknik och annat skoj, ändå vinner vi mot dem. Walthers kris är nu lika djup som hålen Jishan grävt ute på Tidö.
När firandet av finalavancemanget lagt sig börjar så laddningen inför finalen mot Walthers Gulsvarta. Manne skiter, Carrass käkar majs ur konservburk, Mattis sms’ar Elin, Jishan argumenterar med sig själv, Danielson busar, KJ tare lugnt, Simon tejpar, VMK äter chips och Carl tänker på sin tvillingbror i Sala. Efter att tillsammans beskådat en välspelad och vacker damfinal mellan Walthers och KG med de förstnämnda som slutsegrare efter straffar, så drar Grävar-Josh igång uppvärmningen inför finalen. Han själv och RFA-Virre chillar, Calle Balvärd skiter och resten skjuter mot ett mål. Perfekt uppvärmning á la Goren.
När matchen drar igång 15.00 på Ringvallens sjumannaplan står 6 tappra män och en Björn beredda att visa att eleverna på ABB Industrigymnasiums Specialutformade Industritekniska program inte bara kan räkna ut böjmomentet i en lyftkran, lösa tredjegradsfunktioner samt arbeta med LEAN – de kan sparka boll också. De 7 utvalda av Jishan är: VMK; Carlito, Buffel-dräparn, Kiruna; KJavi; Pontus ”Mattis” Pavlik, Victor 92.
Matchen spelas 2 x 10 och inleds med Walthers dominans. De gulsvarta får så också ett ganska välförtjänt 1-0 mål efter ett långskott av Simon Ps pojkvän: Andreas Berglind. Sakta men säkert börjar Joshua Quant Berger the Team jobba sig in i matchen, men 1-0 Walthers står sig i paus. Efter lite geniala positionsförändringar av Coach Josuvan är det ett helt nytt Joshua Quant Berger som kliver ut på banan i andra halvlek. Man pressar Walthers och skapar en rad med chanser innan så det rättvisa 1-1 målet kommer. Ett inkast på egen planhalva tas om hand av Simon Sexig, som med tejpad hand har en enorm precision i sina inkast. Han kastar bollen över Walthers sötaste spelare, Joel, och hittar Carls huvud. Carl skarvar bollen graciöst vidare till Liten som även han skarvar bollen vidare till en fristående Mattis som på Luca Toni-manér trycker in kvitteringen. Efter målet fortsätter Joshua Quant Berger att pressa på, medan Walthers svarar med några kontringar. Och med bara några minuter kvar kommer de just i en kontring, 3 mot 2. Och denna resulterar i att Simon Ps ligg: Andreas, får trycka in sitt andra mål i matchen och ge Walthers ledningen. En ledning som man håller resten av matchen. Joshua Quant Berger lyckas enbart skapa några ströchanser, men ingen riktigt farlig. Matchens lirare blir helt klart Carl efter att hans kommentar om Walthers-Joels mage.
Efter matchen sker prisutdelning där Pontus Pavlik och Carl tillsammans med 2 spelare från Walthers utses till turneringens spelare. En varsin biljett till VSK-Degefors låg i prispotten. Ha så skoj på den Pungen, det är du värd efter ditt slit. Efter lite snack skiljs så truppen åt. Manne, KJ, Kiruna och D-son drar och duschar. Hallstapojkarna jäktar till sitt tåg, Jishan till sin Tallink-färja och Simon till den nya fina Irsta bussen, numer 41.
Turneringens….
Cyklist: Carrass
Mullvad: Qber
Yngsta: Danielson
Italienare: Dasen Rovaris
Youporn-surfare: VMK
Mest förståelse för spelet: Josefsson
Nu var hela truppen i laget Joshua Quant Berger samlad eftersom Mackan Lundmark inte kunde närvara pga. mönstring (pyssel).
0-0 och närmast att göra mål var Calle Sundström när hans hörna rensades bort från mållinjen. Matchens lirare blev såklart Karl Johan Josefsson för hans fina förståelse för spelet.
Vid matchstart såg vi att motståndarna hade valt en mindre genomtänkt klädsel dagen till ära. Samtliga spelare körde med svart från topp till tå på årets hittills varmaste dag.
När matchen väl drog igång var det smått överraskande Joshua Quant Berger som tog tag i taktpinnen och kunde redan efter 4 minuter trycka dit ettan sedan Borka rundat Karwan/Karzwan i Walthers mål och avslutat á la Acquafresca. I detta skede fick Jishan syn på VLTs utsände reporter Jocke Lander, varför han börja gestikulera enormt mycket i hopp om att bli intervjuad. Men då Jishan inte är en specialist på att yttrycka sig blev det istället bara en massa Jishan-ryck rätt ut i luften.
Kort därefter kom nästa mål i matchen, högst oväntat var det Joshua Quant Berger (laget alltså, inte den lille Esten) som gjorde det, genom Kiruna-Carrass. Jonathan fick bollen utanför straffområdet och drabbades av panik. Och i hopp om att rensa bollen ut till inkast får han felträff och bolen går mot mål – i mål. Efter detta förlösande 2-0 mål gör coach Norven superbytet fansen väntat på. Han byter ut lagkapten Danielson och slänger in Simon ”super-sub” Solkjaer för att säkra matchen. Detta med blandat resultat. Simon hinner bara vara inne på planen någon sekund innan Walthers reducerar. Men efter reduceringsmålet hade Walthers svårt att skapa något. Kanske pågrund av att ABB hela tiden rullade hem bollen till VMK i målet som sköt en utspark så högt och långt han kunde varje gång. Han slog personligt rekord i höjdare 24 gånger under matchen, grattis önskar vi övriga i laget. Men så, mitt i denna utsparkskavalkad av VMK får Walthers en sista chans då de lyfter in bollen i straffområdet mot sin forward och Manne svarar med att sätta två armar i ryggen på denne - solklar straff tyckte många – men inte domarn. Matchen slutar smått oväntat 2-1 till skönspelande Joshua Quant Berger och Mattis blir man of the match och gratuleras av Jocke Lander med en Sverigetröja. Walthers konstaterade dock nöjt efteråt att ”de inte hade nå larvigt namn, utan de hette minsann sin skolas namn”. Dåliga förlorare? Näää….
När matchen drar igång 15.00 på Ringvallens sjumannaplan står 6 tappra män och en Björn beredda att visa att eleverna på ABB Industrigymnasiums Specialutformade Industritekniska program inte bara kan räkna ut böjmomentet i en lyftkran, lösa tredjegradsfunktioner samt arbeta med LEAN – de kan sparka boll också. De 7 utvalda av Jishan är: VMK; Carlito, Buffel-dräparn, Kiruna; KJavi; Pontus ”Mattis” Pavlik, Victor 92.
Matchen spelas 2 x 10 och inleds med Walthers dominans. De gulsvarta får så också ett ganska välförtjänt 1-0 mål efter ett långskott av Simon Ps pojkvän: Andreas Berglind. Sakta men säkert börjar Joshua Quant Berger the Team jobba sig in i matchen, men 1-0 Walthers står sig i paus. Efter lite geniala positionsförändringar av Coach Josuvan är det ett helt nytt Joshua Quant Berger som kliver ut på banan i andra halvlek. Man pressar Walthers och skapar en rad med chanser innan så det rättvisa 1-1 målet kommer. Ett inkast på egen planhalva tas om hand av Simon Sexig, som med tejpad hand har en enorm precision i sina inkast. Han kastar bollen över Walthers sötaste spelare, Joel, och hittar Carls huvud. Carl skarvar bollen graciöst vidare till Liten som även han skarvar bollen vidare till en fristående Mattis som på Luca Toni-manér trycker in kvitteringen. Efter målet fortsätter Joshua Quant Berger att pressa på, medan Walthers svarar med några kontringar. Och med bara några minuter kvar kommer de just i en kontring, 3 mot 2. Och denna resulterar i att Simon Ps ligg: Andreas, får trycka in sitt andra mål i matchen och ge Walthers ledningen. En ledning som man håller resten av matchen. Joshua Quant Berger lyckas enbart skapa några ströchanser, men ingen riktigt farlig. Matchens lirare blir helt klart Carl efter att hans kommentar om Walthers-Joels mage.
Cyklist: Carrass
Mullvad: Qber
Yngsta: Danielson
Italienare: Dasen Rovaris
Youporn-surfare: VMK
Mest förståelse för spelet: Josefsson