För att vara en måndag så har det varit en otroligt fin dag.
Ibland behövs det ju sådana också. Det gör mig ju naturligtvis nervös inför morgondagen, eftersom universum har en tendens att jämna ut även de minsta glädjeämnena. Men oddsen borde vara på min sida. Vi har håltimmar, sprutor och bild imorgon. Tankeverksamheten har varit på topp en längre tid nu, men inte när det gäller skolarbeten. Någonting med något matteprov borde beröra mina sinnen, endå tycks det inte ha prioriterats högt då jag faktiskt inte har lagt märke till det. Formuleringar alltså.
Nej nu är det klarspråk som gäller.
Utställningen höll på att falla i bitar när jag upptäckte hur splittrad jag var. Men sen var det ju självklart vad jag höll på med. Näst intill löjligt faktiskt. Det är väl klart att utställningen blir splittrad, jag är ju alltid splittrad. Utan lustiga impulser hade jag inte varit kreativ alls, varför ska jag då försöka ta bort dom så bort resultatet blir öppet för allmänheten? Censur är för nollor. Bilderna ska ju föreställa den nakna sanningen. Varför ska jag täcka för det? Trors mina dåliga mattekunskaper så förstår ju även jag att detta inte hör ihop. Så det kommer bli lite blyerts där, lite akrylstänk här och några buntar med stora, tjocka, fula akrylattacker. Det är plötsligt roligt att rita igen.
Vågar nästan påstå att jag är glad.

Gillar de, det är trevligt att läsa vad du skriver, nästan alltid.