Tuesday 25 December 2007 photo 1/1
|
Jag tyckte den va väldigt hemsk men ingen av mina kompisar hade ändrat inställningen så att man kunde kopiera åå dom kompisar som man kan kopiera från dom hade den inte, så jag får skiva lite från den Jag heter Chris, jag är tre år Mina ögon är svullna, jag kan inte se Min mamma har lämnat mig Det var säkert mitt fel Jag förstår inte vad jag gör för fel egentligen Jag är inlåst i ett mörkt rum hela dagarna Tills min pappa kommer hem från barjobbet Jag försökte alltid vara snäll så att jag bara kanske skulle få en smäll ikväll Jag hör en bil stanna utanför vårt hus Det var pappa som kom hem Han kommer in och svär Jag hör mitt namn Han skyller på mej att det går dåligt för honom på jobbet Han slår mig Jag gråter Han svär ännu mer När han slutat försöker jag fly Jag springer till dörren men upptäcker att den är låst Då börjar jag gråta ännu mer Han tar tag i min arm och släger mig i väggen Jag ligger på golvet Han går ut genom dörren Jag ligger orörligt kvar på golvet, smärtan bedövar mig, jag stirrar tomt ut i luften Jag heter Chris och är tre år I natt mördade min pappa mig Om du är emot barnmisshandel kopiera detta (eller originalet från nån som man kan kopiera från) Om du gör det ska jag be för dig inatt
Annons
Comment the photo
lolloekholm
Tue 25 Dec 2007 17:44
Mitt namn är Simon, jag är 6 år
Mina ögon är svullna, jag kan inte se.
Jag måste vara dum, jag måste vara dålig.
Vad kunde annars göra min far så arg?
Jag önskar jag vore bättre,
jag önskar att jag inte vore så ful.
Då kanske min mor
fortfarande ville ha mig.
Jag kan inte göra något rätt,
jag kan inte alls prata.
Annars är jag inlåst,
hela dagen.
När jag vaknar är jag ensam,
huset är mörkt.
Mina föräldrar är inte hemma.
När min mor kommer hem
försöker jag vara snäll.
Då får jag kanske bara en
smäll i kväll.
Jag hörde precis en bil.
Min far är tillbaka från
Charlies Bar.
Jag hör honom svära.
Jag hör mitt namn.
Jag trycker mig mot väggen.
Jag försöker gömma mig från
hans onda ögon.
Jag är så rädd.
Jag börjar gråta.
Han hittar mig gråtande,
han kallar mig fula namn.
Han säger att det är mitt fel
att han plågas på jobbet.
Han slår mig
och skriker på mig.
Jag kan smita till slut,
och springer mot dörren.
Han har redan låst den,
och jag börjar stor gråta.
Han tar tag i mig och slänger
mig mot den hårda väggen.
Jag faller till golvet
med mina ben som nästan är brutna,
och min far fortsätter kalla mig fula namn.
Jag skriker 'Förlåt'
men det är försent.
Hans ansikte förvrids till
okänslighet.
Värken. Smärtan.
Igen och igen.
Åh snälla Gud, förlåt mig.
Snälla låt det ta slut.
När han äntligen slutar
och går mot dörren
ligger jag där känslolös.
Gråtande på golvet.
Jag heter Simon.
Jag är 6 år.
I natt mördade min far mig.
Du kan hjälpa...
Läser du det här och skickar det vidare
ber jag för din själ.
För annars måste du vara en
hjärtlös människa som inte
blir berörd av denna dikt.
Och om du blir berörd,
så gör något..
Därför ber jag dig, lägg in denna på din bdb
Mina ögon är svullna, jag kan inte se.
Jag måste vara dum, jag måste vara dålig.
Vad kunde annars göra min far så arg?
Jag önskar jag vore bättre,
jag önskar att jag inte vore så ful.
Då kanske min mor
fortfarande ville ha mig.
Jag kan inte göra något rätt,
jag kan inte alls prata.
Annars är jag inlåst,
hela dagen.
När jag vaknar är jag ensam,
huset är mörkt.
Mina föräldrar är inte hemma.
När min mor kommer hem
försöker jag vara snäll.
Då får jag kanske bara en
smäll i kväll.
Jag hörde precis en bil.
Min far är tillbaka från
Charlies Bar.
Jag hör honom svära.
Jag hör mitt namn.
Jag trycker mig mot väggen.
Jag försöker gömma mig från
hans onda ögon.
Jag är så rädd.
Jag börjar gråta.
Han hittar mig gråtande,
han kallar mig fula namn.
Han säger att det är mitt fel
att han plågas på jobbet.
Han slår mig
och skriker på mig.
Jag kan smita till slut,
och springer mot dörren.
Han har redan låst den,
och jag börjar stor gråta.
Han tar tag i mig och slänger
mig mot den hårda väggen.
Jag faller till golvet
med mina ben som nästan är brutna,
och min far fortsätter kalla mig fula namn.
Jag skriker 'Förlåt'
men det är försent.
Hans ansikte förvrids till
okänslighet.
Värken. Smärtan.
Igen och igen.
Åh snälla Gud, förlåt mig.
Snälla låt det ta slut.
När han äntligen slutar
och går mot dörren
ligger jag där känslolös.
Gråtande på golvet.
Jag heter Simon.
Jag är 6 år.
I natt mördade min far mig.
Du kan hjälpa...
Läser du det här och skickar det vidare
ber jag för din själ.
För annars måste du vara en
hjärtlös människa som inte
blir berörd av denna dikt.
Och om du blir berörd,
så gör något..
Därför ber jag dig, lägg in denna på din bdb
Anonymous
Tue 25 Dec 2007 00:50
haha, jag har den... du kan kopiera från mig;) (HATA BARNMISSHANDEL!!)
3 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/obbe/139486429/