March
Sunday 7 December 2008 photo 14/14
|
17 dagar kvar till Jul - Kaspar
Efter tre dagar hade de ridit vilse och kunde inte komma vidare, därför att en stor flod hindrade dem. Då bad Melkior till Gud om hjälp. Pojken, som hade klättrat upp i toppen på ett stort träd, började med ens ropa och vinka, och så kom där fram en ryttare som var alldeles svart i ansiktet. Han kände till trakten mycket väl, och han red med dem och visade dem ett ställe där de kunde komma över floden. Vad de blev häpna när han berättade för dem att också han följde den ljusa stjärnan! Han hette Kaspar och var den yngste av de tre männen. Hans mor hade varit kammarjungfru hos kungen av Egypten, och han hade växt upp i slottet. Eftersom han var förståndig och flitig fick han studera stjärnkunskap. så blev han en lärd man och fick tala om för kungen vad som stod att läsa i stjärnorna och hur han skulle regera. Och kungen var belåten. Men Kaspar letade och letade på himmelen, för han hoppades finna en stjärna som var vackrare än alla de andra, stjärnan från Betlehem. Och så fann han den till sist, och det var den gladaste händelsen i hela hans liv. Nu tog han avsked av kungen, och kungengav honom guld och silver att ta med sig på färden, för han tyckte mycket om honom. Kaspar måste lova att komma tillbaka och berätta vad han hade hittat. Så fortsatte de resan tillsammans alla tre - nej, alla fyra, för pojken gick alltjämnt i täten. Nu hade han tre kameler att sköta om och mycket att göra. Men han fick förstås ofta sitta upp och rida.
Efter tre dagar hade de ridit vilse och kunde inte komma vidare, därför att en stor flod hindrade dem. Då bad Melkior till Gud om hjälp. Pojken, som hade klättrat upp i toppen på ett stort träd, började med ens ropa och vinka, och så kom där fram en ryttare som var alldeles svart i ansiktet. Han kände till trakten mycket väl, och han red med dem och visade dem ett ställe där de kunde komma över floden. Vad de blev häpna när han berättade för dem att också han följde den ljusa stjärnan! Han hette Kaspar och var den yngste av de tre männen. Hans mor hade varit kammarjungfru hos kungen av Egypten, och han hade växt upp i slottet. Eftersom han var förståndig och flitig fick han studera stjärnkunskap. så blev han en lärd man och fick tala om för kungen vad som stod att läsa i stjärnorna och hur han skulle regera. Och kungen var belåten. Men Kaspar letade och letade på himmelen, för han hoppades finna en stjärna som var vackrare än alla de andra, stjärnan från Betlehem. Och så fann han den till sist, och det var den gladaste händelsen i hela hans liv. Nu tog han avsked av kungen, och kungengav honom guld och silver att ta med sig på färden, för han tyckte mycket om honom. Kaspar måste lova att komma tillbaka och berätta vad han hade hittat. Så fortsatte de resan tillsammans alla tre - nej, alla fyra, för pojken gick alltjämnt i täten. Nu hade han tre kameler att sköta om och mycket att göra. Men han fick förstås ofta sitta upp och rida.
Visa toppen
Show footer