March
Tuesday 2 February 2010 photo 1/1
|
Det är väl bara att konstatera att jag lider av post-UK ledsenhet. Jag saknar diverse personer, saknar gemenskapen och den överväldigande känsla av samhörighet som alltid råder under de dagarna.
Hur kommer det sig att man kan bli så bra vän med människor man träffar bara ett par gånger om året, om ens det?
Speciellt under den sista nattens långa diskussion märkte vi i gruppen jag satt hur mycket vi har gemensamt. Samma smak i fråga om böcker och liknande åsikter om många saker, för att nämna lite.
Så här är det alltid efter en stor sak. Samma känslostormar är det efter HD, Lökvik, bra skribaläger, Furahaveckoslut etc. Men jag tror att det här UK var det bästa hittills för mig.
Idag har jag nynnat på alla möjliga sånger som hänger kvar från veckoslutet. Främst är det Prince of Peace som spelat i huvudet, men också Come let us sing och Lord you are good har hört av sig...samt rörelsesången som Ewert lärde oss för att få folk att vakna upp lite under plenum. Vilket fick mig att tänka på då jag och ett gäng andra random personer härifrån och därifrån (Åbo, Pojo, Pargas, Helsingfors...) på söndagen strax före avfärd stod i en ring i hallen med armarna om varandra och sjöng "Jag leker träd, jag leker träd, jag leker ihåligt träd! Jag leker träd, jag leker träd, det bor en uggla i det! Aoao, aoao, aoao-o-o-o! Aoao, aoao, aoao-o-o-o!"
Underbarare stämning hittar man sällan.
Comment the photo
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/ocean-soul/440959690/
Visa toppen
Show footer