June
Wednesday 31 October 2007 photo 3/3
|
Sandra 31 oktober 2007: Jag minns… ..hur du älskade att sova bakom mitt nattygsbord som var på hjul. Mitt i natten hade du puttat ut det så pass att lampan som stod där på ramlade ner i golvet med ett jättebrak. Vi vaknade med hjärtat i halsgropen och flög ut sängen.. Varje natt samma sak.. tokiga du.. …hur smart du var, du kunde öppna dörrar. Minns när du öppnade dörren i vårat rum på Gothia Towers och gick ut, satte fart på hela hotellets personal innan de fanns oss.. …hur du letade i hela mina föräldrars hus efter ett sätt att komma ut när vi bara några dagar efter att fått hem dig lämnat dig till dem ett par timmar som hundvakt. Du fann ett öppet vädringsfönster bakom en gardin, hur du kunde tränga dig ut förstår jag inte än idag.. men de gjorde du och hoppade ner de 2 metrarna till marken och sprang hem till vår port och la dig och vänta på att vi skulle komma hem.. knasiga du.. Jag minns varenda detalj sista dagen du var hos mig.. Minns hur jag i sovrummet drog fingrarna igenom din tjocka päls, drog händerna längs med hela din rygg, från svansroten till ditt huvud, hur du kurvade din kropp mina fingrar och njöt.. Minns hur jag tänkte, varför gör jag inte de här oftare.. Jag minns hur du låg ihoprullad i er hundsäng som står vid min arbetshörna, som en liten boll låg du hos mig nästan hela den dagen.. Minns hur du kom och la ditt huvud i mitt knä flera gånger den eftermiddagen.. minns att jag tänkte att du äntligen verkat fått fullt förtroende för mig.. Jag minns hur jag gick ut i köket för att säga nu ska vi gå ut en sväng innan jag åker och jobbar.. minns hur du la dig på rygg och jag kliade dig på magen.. de var sista gången jag gjorde det.. Minns hur glad ni blev att vi skulle gå ut, hur du ylade och studsade runt i hallen av lycka.. hur du satt fint vid dörren och väntade på ett varsågod att gå ut. Minns hur du busade med Frost på ängen, flygande fram i mörkret med ditt blinkande halsband på, lycklig som få.. minns din guppande svans när du sprang ifrån mig fast jag ropade.. sekunderna senare var du borta och allt blev knäpptyst och tomt.. Bara mitt hysteriska skrik över ängarna ekade.. visslade i min pipa tills den var så full av tårar och saliv att den inte ens gav ifrån sig ett pip.. Minns hur du låg på rälsen, ditt halsband blinkade inte längre.. de hade också gått sönder.. de halsbandet ligger här hemma trasigt och blodigt.. Jag kan inte göra rent det eller slänga det.. det ligger får ligga här.. I garderoben ligger en handduk, den är smutsig och luktar lite illa. Jag torkade dina tassar med den tidigare den dagen som du lämna oss. Jag kan inte tvätta den, absolut inte.. det finns ju du på den.. På din krok hänger ditt koppel, tittar på det varje dag vi går ut, du känns lite närmare då.. det finns lite av din underull på den kvar.. Jag minns hur jag tände ett ljus vid din ännu varma kropp, hur jag varsamt och försiktigt klippte av en bit av din päls, klippte så det inte skulle synas att jag klippt, du skulle vara lika hel och vacker som innan, la i en påse och stoppa i fickan.. Minns hur jag strök dig över pannan och sa att vi hann ju inte klippa dina klor, å du skulle ju få en dusch och du hade ju päls kvar som skulle borstas ut för att ge utrymme för din varma vinter päls.. vi hann aldrig det viskade jag.. Minns hur jag pussade din kind en sista gång och la en filt över din kropp.. ville inte att du skulle frysa där du låg i garaget..
Annons
Visa toppen
Show footer