Sunday 9 November 2008 photo 4/4
|
Hon går in genom dem stora grindarna
Hon vet vad som väntar.
Hon går rakt på,
men svänger sen till vänster.
Där där den lilla bäcken rann,
Hon sätter sig på knä.
Hon drar bort lite löv
och sätter ner en blomma.
Blomman är blå,
precis som Hans ögon.
Hon sätter ner ett ljus
och tänder det.
Ett oranget sken
lyser upp den lilla platsen.
Hon ber en bön,
innan Hon reser sig.
Hon är ensam här.
Ingen annan säger grattis.
Hennes mor ropar från bilen;
"Det är dags att åka hem!"
Hon vänder sig om
mot bäcken och säger:
"Ha en trevlig Fars Dag!"
Salta tårar rinner ner
för hennes ansikte.
Hon går ut ur grindarna
och sätter sig i bilen.
Hennes mamma kollar på
henne och säger:
"Gråter du igen!?
Nu får du väll skärpa dig!"
Men mammans ord rör henne inte inte.
Hon är någon annan stans,
på ett ställe utan tid och rum.
Hon vet vad som väntar.
Hon går rakt på,
men svänger sen till vänster.
Där där den lilla bäcken rann,
Hon sätter sig på knä.
Hon drar bort lite löv
och sätter ner en blomma.
Blomman är blå,
precis som Hans ögon.
Hon sätter ner ett ljus
och tänder det.
Ett oranget sken
lyser upp den lilla platsen.
Hon ber en bön,
innan Hon reser sig.
Hon är ensam här.
Ingen annan säger grattis.
Hennes mor ropar från bilen;
"Det är dags att åka hem!"
Hon vänder sig om
mot bäcken och säger:
"Ha en trevlig Fars Dag!"
Salta tårar rinner ner
för hennes ansikte.
Hon går ut ur grindarna
och sätter sig i bilen.
Hennes mamma kollar på
henne och säger:
"Gråter du igen!?
Nu får du väll skärpa dig!"
Men mammans ord rör henne inte inte.
Hon är någon annan stans,
på ett ställe utan tid och rum.