Friday 4 January 2008 photo 3/3
|
Text: Erik Olsson (Äcke) Musik: H.P. Burman Hu e vänslein å snäll hu e mjuk som en fäll hu ha auga som vårhimmeln klar Der e´n växt å statur, som på´n fineste brur om je väl ut e praktexemplar Nä, de finns inga finare e varels än en räktu e jämtlannstaus! Hu e ränt makalaus ti va håttu å innela rar! Inger syssln känns tong, för hu kvitter å sjong: Väla lättn för - trallallala Hu e ständut glaver, hårre tokut de ber, si de kan ju int allten gå bra. Nä de finns int glaverar e varels än en räktu e jämtlannstaus! Hu e ränt makalaus ti va lättlive, munter å gla! Hort hu vev, hell hu spinn, erá snärsp som en vinn; de går unna i fjös å i kök. Å hu sväng se så lätt, hu gär allting så nätt. De e´n fägn blott ti si hennes stök. Nä de finns inte hurtigar varels än e räktu e jämtlannstaus! Hu e ränt makalaus ti va rask, ti va hännu å tök! Der e liv, der e lust, men så noga å just: hu går aller för långt på nån väj. Skull´e allvåru bli, tys´n allt gäckeri: hennes ja de e bergfast som nej. När, de finns inte pålitlejar varels än en räktu e jämtlannstaus! Hu e ränt makalaus ti va oppriktu, trofast å grei!
Annons