Friday 27 March 2009 photo 1/1
|
EN TRAVARES LIV
Du föddes på våren i april
av en mor med ädel stil.
Din fader var kanske en chamion
som stått högt upp på avelns tron.
Du reste dig upp på vingliga ben
att söka föda var du ej sen.
Snart kring din mor så lekande lätt
du hoppade runt på ditt eget sätt.
Sommaren kom och du släpptes ut
i hagen med mor du gjorde debut.
Du satte av i ystraste sken
på nu väl så stadiga ben.
Sommaren gick och så blev du skild
från din moders vård så öm och mild.
Du ställdes in i en tränares stall
han var hård och boxen enslig och kall.
Du håvade in pengar åt en hänsynslös man
tills dina ben var slut och ej mera du vann.
Du blistrades, brändes och tränades på nytt
men din forna vigör hade tydligen flytt.
Du såldes igen och till skojare kom
men så till sist fick du din dom.
En sadel lades på din utslitna rygg
aldrig för sporrar och spö var du trygg.
När tiden kom och du ej orkade mer
inte en klapp till tack man dig ger.
En kula i pannan var tacken du fick
för alla de steg du åt människor gick.
Du är ej ensam att möta de öden
när åldern är inne väntar blott döden.
Dina kamrater får dela det samma
liksom din far och din älskade mamma.
Du föddes på våren i april
av en mor med ädel stil.
Din fader var kanske en chamion
som stått högt upp på avelns tron.
Du reste dig upp på vingliga ben
att söka föda var du ej sen.
Snart kring din mor så lekande lätt
du hoppade runt på ditt eget sätt.
Sommaren kom och du släpptes ut
i hagen med mor du gjorde debut.
Du satte av i ystraste sken
på nu väl så stadiga ben.
Sommaren gick och så blev du skild
från din moders vård så öm och mild.
Du ställdes in i en tränares stall
han var hård och boxen enslig och kall.
Du håvade in pengar åt en hänsynslös man
tills dina ben var slut och ej mera du vann.
Du blistrades, brändes och tränades på nytt
men din forna vigör hade tydligen flytt.
Du såldes igen och till skojare kom
men så till sist fick du din dom.
En sadel lades på din utslitna rygg
aldrig för sporrar och spö var du trygg.
När tiden kom och du ej orkade mer
inte en klapp till tack man dig ger.
En kula i pannan var tacken du fick
för alla de steg du åt människor gick.
Du är ej ensam att möta de öden
när åldern är inne väntar blott döden.
Dina kamrater får dela det samma
liksom din far och din älskade mamma.
Comment the photo
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/olyckligochcp/347627443/