Wednesday 22 April 2015 photo 1/1
|
Jag är nu i en tid i mitt liv där jag än en gång står och försöker blicka framåt och se vad ja ska bli...
Vilken väg jag ska gå i mitt vuxna liv...
Men som den vilsna själ jag är så ser ja vägen...
Vägen som ska leda mig ditt jag vill...
Vill...
Där har vi ordet...
Jag vet inte vad jag vill bli...
På något sätt känns de som jag inte vill växa upp och ta mina steg ut i livet...
Men innerst inne vet jag att allt handlar om drivkraft...
Vilket jag tyvärr har tappat...
Jag vet inte vart jag tappa den...
Allt jag vet är att de var för flera år sedan...
Men det finns något jag vill göra...
Men problemet där ligger igen i drivkraft...
Men låt mig berätta om det jag verkligen vill..!
Jag vill göra en ett projekt som jag kallar "En dyslektikers historia" ...
Kort sagt ät de en teater/dokumentär/föreläsning om mitt liv..!
Något jag har velat göra i många år...
Men jag tar aldrig ett steg för att börja med det...
Jag antar att de är för att jag inte har vuxit upp än...
Jag är än ett barn...
Ett barn som vill hitta den lättaste vägen ut ur allt...
Men nu finns de ingen lätta val kvar...
Jag antar de är de som gör att jag känner mig så vilse..!
Jag måste nog ta de steg för steg framåt och hålla huvudet högt..!
Tro på mig själv och plocka upp min inre drivkraft igen..!
För ingen sa att de skulle bli kul eller lätt att växa upp..!
Men jag ger inte upp än..!
jag försöker igen steg för steg..!
Vägen som ska leda mig ditt jag vill...
Vill...
Där har vi ordet...
Jag vet inte vad jag vill bli...
På något sätt känns de som jag inte vill växa upp och ta mina steg ut i livet...
Men innerst inne vet jag att allt handlar om drivkraft...
Vilket jag tyvärr har tappat...
Jag vet inte vart jag tappa den...
Allt jag vet är att de var för flera år sedan...
Men det finns något jag vill göra...
Men problemet där ligger igen i drivkraft...
Men låt mig berätta om det jag verkligen vill..!
Jag vill göra en ett projekt som jag kallar "En dyslektikers historia" ...
Kort sagt ät de en teater/dokumentär/föreläsning om mitt liv..!
Något jag har velat göra i många år...
Men jag tar aldrig ett steg för att börja med det...
Jag antar att de är för att jag inte har vuxit upp än...
Jag är än ett barn...
Ett barn som vill hitta den lättaste vägen ut ur allt...
Men nu finns de ingen lätta val kvar...
Jag antar de är de som gör att jag känner mig så vilse..!
Jag måste nog ta de steg för steg framåt och hålla huvudet högt..!
Tro på mig själv och plocka upp min inre drivkraft igen..!
För ingen sa att de skulle bli kul eller lätt att växa upp..!
Men jag ger inte upp än..!
jag försöker igen steg för steg..!
Annons