No Vincent! Don't upset your girlfriend or the strawberrycakes will suffer!

Catherine har beskrivits som ett erotiskt skräck-äventyr och det är en beskrivning som funkar. Dock vill jag anmärka att där är en stor skillnad på erotiskt och porrigt, Catherine är inget porrspel. I spelet bjuds det på bar-mys, psykologisk skräck, knasigheter, utmanande gameplay och en intressant story. Här är min beskrivning på spelets intrig och hur spelet spelas.

Story: Vincent är 32 år gammal och lever ett tämligen ambitionslöst men ändå lyckligt liv. Han jobbar som en låg-lönad ingenjör för ett IT-företag där han aldrig träffar kunderna (så han behöver inte klä sig i kostym) och han är dessutom ihop med vackra Katherine, hans flickvän sen fem år tillbaka. Hon har dock börjat begära mer från Vincent, eftersom hon går i giftas-tankar och det utsätter Vincent för en del stress.

En sen ensam supar-kväl senare på kvarterets lokala bar The Stray Sheep så stöter Vincent på en blond sexbomb som förför honom och det hela slutar med att Vincent blir otrogen och Vincent upplever direkt att han har tabbat sig, men den blonda flickan visar sig att inte vara så lätt att bli av med. Mardrömmarna har bara börjat dock...

Varje natt då Vincent går och lägger sig så drömmer han samma dröm om och om igen. I drömmen klättrar Vincent och en massa får ett enormt torn som består utav kuber. De måste ständigt röra sig framåt för där är nånting därnere som förföljer dem...

Som om inte otrohet och mardrömmar var stressande nog så pågår en serie mystiska mord i Vincents kvarter där män nära hans ålder dör i sömnen och ser ut som zombies när polisen hittar dem

Hur är allting kopplat? Är det en ren slump? Det är upp till spelaren att ta reda på det samt att leda Vincent genom hans bekymmer.

Gameplay: Spelet i sig är uppdelat i två bitar (om vi utelämnar mellansekvenserna då), baren The Stray Sheep och Nightmare World. I baren kan Vincent prata med sina vänner (Toby,Orlando, Jonny, Erica) om sina problem. Han kan även ta sig tid till att svara på SMS han får eller att prata med övriga besökare i baren. Med vem och vad Vincent säger påverkar hur spelets historia ter sig. Det är viktigt att prata med folk men man har kanske inte tid att prata med alla. Varje gång Vincent pratar med någon, reser sig ur ett bås eller dricker en drink så flyttas tiden ett steg framåt. Beroende vad för tid det är så kommer och går människor i baren. Att dricka alkohol kan också vara värt besväret, för ju mer full Vincent är innan han går och lägger sig, ju snabbare kommer han röra sig i Nightmare World.

Nightmare World är som ett helt annat spel. Här förvandlas Catherine från social sim till ett arkadliknande kub-pussel-plattforms-spel! Det gäller att knuffa och dra i kuber och hela tiden försöka ta sig längre upp innan marken under en rasar eller innan ett av de många groteska monstrena kommer och tar en. Det kanske inte låter så kul på pappret, men när man väl spelar det och sätter sig in i hur det funkar så känns det väldigt beroende-framkallande och man vill ha mer. Det är dock ganska svårt, tur då att fåren man stöter på i olika "Landings" är villiga att utbyta olika klättrar-tekniker med en. Vill man spela Catherine för storyns skull så finns det även EASY-Mode och en dold VERY EASY-Mode (i manualen står det hur man låser upp den). Att ta sig genom en Nightmare-Stage kan vara en ganska stressig och mentalt påfrestande historia men när man gör det känns det så himla skönt, det är riktiga relief-gasms man upplever efter dessa jobbiga prövningar.

Det var det. Jag hoppas beskrivningen har ökat intresset för dem som har läst det. Jag gilla spelet hela vägen igenom... ja förutom när jag fastna i pussel förstås, men det finns youtube-walkthroughs för sånt.

Det är ett riktigt bra spel! Rekommenderas!