Är oftast en rätt glad, men trasig sak. Trasigheten har en tendens att ta över en då och då. Specielt om man är med folk. Så har kommer lite trasigt snack. Läst det inte om ni inte har lust eller har riktigt tråkig skuttar runt och tralla en glad truddelutt frr skutteliskutt studsa fniss Varför skall saker vara så komplicerade? Varför skall det finnas så många val? Varför kan man inte göra en sak utan att såra någon annan? Varför finns kärlek, den verkar mest skada folk? Varför kan inte alla bara leva sina liv och vara glad och nöjda. Men nejdå, det ligger i människans natur att inte vara nöjd utan leta efter mer vad det nu än är, att söka uppmärksamhet och värme, känna räddsla, villja äga m.m. Är bara när jag är själv eller med familjen en längre period jag kan vara nöjd / glad utan att periodvis må dåligt. Är duktig på att bara vara och lala fram så länge det ibland finns folk i min närhet. Men så fort man börjar umgås med folk, saknar man dem massor när man ej med dem, ororar sig för dem när de inte verkar må bra, känner sig ensam och utanför både när man är med dem och när man är själv. Är rädd för att göra fel när man är med dem och oroar sig när man inte. Vill ta hand om. Blir trött på folk, saknar folk, saknar många, blir trött på problem, älskar folk, sårar folk, blir glad, blir ledsen, blir trött på grupper och umgås med andra, måste prioritera, känner sig ensam, försöker hitta folk att vara med, är rädd för att störa, vill inte vara till besvär, men vill inte lämnas utanför, vill inte glömmas bort, vill krama, vill ha värme, är rädd för att bli övergiven, överger, har folk som gör livet komplicerat, har folk som gör en glad, skrattar, gråter, oroar sig, är rädd, är lycklig, har kul, känner sig utanför, blir underhållen, livet blir komplicerat, livet blir glader men samtidigt ledsnare, mer av en berg och dalbana än det det lugna nöjda livet som enstöring. Men vänner är värt det mesta, även om jag alltid förväntar mig att dem kommer att lämna mig, dock gör inte det smärtan när de gör det mindre utan det gör att man har det liggande konstant och mår dåligt av det konstant och sen mår ännu sämre när det faktiskt gör det. Är få av min vänner som inte lyckats göra mig ledsen, är välldigt lätt att göra ledsen. Har bara lärt mig genom åren att dölja dem flesta kännslor. Att visa kännslor är en svghet. Att visa vad man igentligen tycker är en svaghet. För att klara mig lärde jag mig att dölja hur jag mådde att inte visa vad jag tänkte. Det med att inte visa vad jag tyckte gick så långt att jag tillslut inte var säker på vad jag själv tyckte om saker. Inte så att man tyckte som andra, man tyckte helt enkelt inget. man bara sa saker. Allt för att smälta in där man egentligen inte hörde hemma, men inte visste någon annan stanns att ta vägen. Är bara när jag är riktigt övertrött / flummig som jag inte håller tillbaka och glömmer att ha kontroll, kan typ aldrig slappna av och bara vara. Måste vakta mitt beteende hela tiden när jag är med folk. Därför jag inte orkar vara me dfolk konstant länge, iaf inte utan att periodvis får sitta själv och fillosofera, slappna av och vila. Är psykist ansträngande att vara på sin vakt konstant. Vågar sällan släppa folk nära. Har för mycket murar för att kunna bara känna utan allt när det är folk inblandat är det massa hinder och kontroll och fram för allt logiskt tänkande. Hjärnan låter helt enkelt inte en att bara vara och känna i räddsla att bli sårad, pga av att den vet hur illa man kan fara. Visst har jag dem som betyder en hel del för mig, många som bryr mig om osv. Vet att många anser att jag är kännslokall, Det är dock inte det det handlar. Visst har jag svårt för mycket i kännsloväg och att visa vad jag känner. Men visst förstår jag dem som tyckert det, iaf när det handlar om kärlek. Har för många gånger i min jackt på värme och kärlek sårat folk då dem börjat tycka om mig mycket, medan jag bara sökt närmaste värme och haft en kortvarig attraktion till människan (vilket jag har till många), vilken sen dött bort och man sen bara känner det som en börda, något man gör för vara snäll och man tillslut stuckit och dragit vidare som om inget hännt. Dock betyder det inte att jag på vägen mått välldigt dåligt för att jag sårat eller att jag inte bryr mig och tycker om människan i fråga. Dock skulle jag villja ge ett par personer något så dem vaknar upp och ser världen omkring dem. osv... osv... osv... orkar inte skriva mer, är för lat och trött.... och hungrig!!! skutta

Annons

Uploader

got photos in group

Taggad med

The photo has no tags

Geo tag

Part of an album

ego!248 photos

Camera info

Comment the photo

Anonymous Wed 5 Dec 2007 15:21

._______. ...jag tycker vi borde hitta på något... speciellt när snön kommer... då är det mysigt... *saknar alla små pluttar* ...gah... jag har säkert sårat jättemånga >__< *kramasuperduperhårtlängestortpluttigtpåoze* O.o X3

(känner igen mig en del i hur du känner >___< men så har jag i stort sett tagit avstånd till alla mina gamla vänner... eller tvärtom... eftersom att jag var trött på att bli besviken... men att ta avstånd är inte heller lätt... man vill ju ha kompisar, man vill vara med... men ja... *babbel* O.o)

- Read more -

Ozeloten Wed 5 Dec 2007 15:22

Så klart vi borde hitta på något. Är ju jättesällan vi ses nu mera *krama*

- Read more -