Man lever bara en gång, tacka fan för det. För det här är livet va? Ska det vara såhär vill jag inte vara med länge. Kärlek är bara krångel vänskap är bara svek. En massa tårar, ångest och blod. Och glädje... Jag är rädd för att dö men samtidigt ännu räddare fö att leva. Jag som vart så glad hela dagen. det har jag dig att tacka. Det ljus so kom in i min mörka vardag. Där varenda dg var trist och grå har du nu spritt ljus. Det där lät fåningt, en sant. Du är lite som en sån där stjärna på den där stjärnhimlen som jag älskar så Det känns nu förstör, nu har jag ramlat igen. Bara att börja klättra igen... Ta fan dig. Varför var du tvungen att säga så?! Jag vet, det var inte mycket som behövdes. Mitt liv är skört så det krävdes bara det. Så då ligger man här igen sömnlös med tårarna rinnande. Samma jävla skit igen. Tur jag har dig ialla fall <33
Älskar min vän också, även om jag kanske är en idiot är du alltid där. jag har nog aldrig sagt hur mycket du betyder men det är väldigt mycket i alla fall. Vi har kännt varandra så länge, haft våra motgångar men vänskapen har alltid hållt. Det är väl tecken på äta vänskap? <3

Annons

The photo has no tags

Camera 5230

Focal length 4 mm

Aperture f/2.8

Shutter 1/17 s

ISO 960

Date

October 2012