November
Thursday 16 April 2015 photo 1/1
|
Vissa dagar är så himla magiska.
Vissa faller ner i avgrunden.
Jag prokrastinerar värre än nånsin och jag förstår inte varför. Jag försöker vara glad och lycklig OCH pepp. Men det går liksom inte. Och det är när jag inser det som jag faller i mörkret. Tid rinner i från mig, liv rinner ifrån mig. Dagarna är så långa men jag har ingen tid att åstadkomma något.
Fyllde 23 i helgen och det känns konstigt. Jag har gått runt och sagt att jag är 23 i evigheter, men nu när det är här på riktigt... när jag tänker efter så är jag ju inte 23. Det är bara ett mått på hur länge jag andats.
Inte ett mått på hur mycket jag levt.
Vilket är synd. 23 är ändå ganska mycket. Jag hade velat levt mycket vid det här laget.
Jag är väl lycklig egentligen. Men när jag fastnar i mig själv så är det svårt att komma ihåg det.
Och dessutom är jag febrig och förkyld. Och rätt ensam.
Har dock bokat "provanställning" som personlig assistent i slutet av denna månaden, och jag hoppas att jobb och lön och främst PENGAR ska få mig att känna att jag åstadkommer saker... :)
https://www.youtube.com/watch?v=tzsIxMwppzw
Annons
Camera info
Camera iPhone 5s
Focal length 4 mm
Aperture f/2.2
Shutter 1/2600 s
ISO 32
Visa toppen
Show footer