Tuesday 11 September 2007 photo 3/3
|
Jag begär ingenting och jag ber inte heller om någonting, om det är det du vill, så går jag min väg. Jag vänder mig om och går, det är ditt val nu vännen. Jag kan inte göra något ogjort och inte heller kan jag förklara mer än jag redan gjort. Förlåtelse bad jag om, fick ingen, så nu slutar jag be. Jag vill bara att du ska vara lycklig, fortsätta vara den fantastiskt unika person du är. Du kan titta bort när jag går förbi, eller låtsas att du inte ser mig. Men vet du vad? Jag ser dig, jag ser dig fortfarande med samma ögon och älskar dig precis lika mycket som jag alltid gjort. Men det kanske måste få ta ont ibland? Det tar så fruktansvärt ont att se hur du vänder bort blicken, och bara går förbi som om jag aldrig existerat. Det smärtar så innerligt mycket att veta att du inte behöver mig längre. Eller, att du kanske du aldrig gjort det. Men framförallt, det som gör mest ont är saknaden, alla minnen, alla planer vi hade, allt vi en gång sa och allt vi gått igenom tillsammans.. Sådant går inte att ignorera. Josefine, jag sa en gång att jag aldrig skulle släppa taget om dig, det har jag inte heller tänkt att göra. Men om du ber mig, så går jag min väg. Oavsett vad, så ska du veta att jag älskar dig, du är en av mina allra bästa vänner och en av dom finaste änglarna jag mött. Glöm aldrig bort vad vi en gång hade!
Annons