November
Tuesday 25 May 2010 photo 1/2
|
Var hos Gustav tidigare och såg Zombieland, som var skitbra. Mest för att Talahasse var så jävla überhård. På vägen hem dök tanken att försöka skriva något (jag har för många projekt igång samtidigt jag vet) liknande bara för att testa. Så på ca två timmar skrev jag ihop denna text som ett experiment. Kritik och åsikter förväntas inte men skulle uppskattas :)
Det finns vissa saker en man inte glömmer. Hans första kyss. Första gången han älskar med en flicka. Första fyllan (om han har tur). Den gången hans bror stal hans Action Man och nekade hårdnackat allt ansvar då föräldrarna skällde på honom. Jag kan inget säga om de första tre. Jag ser fram emot att få se tillbaks på dem med glädje och nostalgi, såvida inte min hjärna fräts sönder av alzheimers och demens först. Men det är nog ingen risk för det sistnämnda. Eller att jag får en anledning att se tillbaks på någonting av det i och med att chansen för att det inträffar är ganska låg. Kanske om jag ser till att dö precis utanför Desperata Nekrofilers Klubbhus. Fast dem som finns kvar, nekrofili är en tämligen farlig hobby just nu, är knappast så desperata längre. Jag skall strax förklara varför. Några avslutande meningar bara.
Det som jag nog kommer minnas för resten av mitt liv, hur kort det än må bli, är nog hur jag stötte en brödkniv in i halsen på min mor.
Titta inte på mig sådär, hon försökte faktiskt äta upp mig vid tillfället. Hon var inte riktigt sig själv längre och dessutom redan död om man skall vara petig. Jag hade ingen större lust att hamna i hennes mage igen så jag gjorde vad jag kunde. Resten av månaden då allting började är luddig. Men hur blodet strömmade ur hennes hals efter jag öppnat upp den kommer jag bära med mig resten av livet (som med min sedvanliga otur kommer bli långt och antagligen sluta med att jag dör fridfullt i en varm säng). Hugget dödade henne inte, förstås, men jag lyckades ta mig därifrån.
Bror hävdar fortfarande att han inte tog min Action Man. Han kan ha rätt, mitt minne är inte vad det har varit, men jag tror att det var han. Likt så mycket annat spelar det egentligen ingen roll längre men det är en principsak. Man måste ha något att distrahera tankarna med för att överleva nuförtiden.
Ursäkta mitt svammel. Jag lovade en förklaring, eller hur?
Hur är det låten går?
You've got to watch them - be quick or be dead.
Sannare ord har nog aldrig sagts. Slå er ned så skall jag förklara närmare.
Ganksa stolt över det iom att det är ett första utkast till början på en möjlig novell som jag knåpat ihop på två timmar.
Comment the photo
Vad tycktes om nekrofili skämtet? Egentligen är jag lite för stolt över just det :P
3 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/perpowerslave/458795821/
Visa toppen
Show footer