Tekniskt fel pågår.
På grund av att en server kraschat är det vissa problem att ladda upp bilder.
Flera äldre bilder har även försvunnit till följd av detta, vilket vi beklagar.
Vi arbetar för att få igång det så snart som möjligt.
Vi åkte upp mot Fårö. På vägen passerade vi Bläse där det finns ett industrimuseum över kalkindustrin som Gotland ägnat sig åt sedan länge.
De hade kvar en gammal, väldigt smalspårig, järnväg där. Den gjorde sig tokigt bra på bild.
Gaveln på en fabrikslokal, möjligen en kalklada. Är lite osäker på vad som var vad på det här stället.
Gott om kalksten hade man i alla fall.
Ännu mer kalkindustri.
Med en ö som är helt (mer eller mindre) gjord av kalksten är det ju naturligt att den stora industrin blir kalkbrytning. Frågan är bara hur myc
En rätt imponerande (och totalt kalkstensgrå) skorsten.
Ingen ugn för kalkbränning, men väl en ugn för att elda ved i för att kunna hålla värmen.
En annan del av kalkladan. Ungefär bakom ryggen på mig när jag tog det här fotot låg stora ladan, en jättestor lokal där det nu finns café och en scen.
Jag kommer inte på ett bra ord på svenska, men det engelska "imposing" känns bra. Både imponerande och på något sätt lite skräckinjagande.
Kalkstensmur.
Bakgrundsbildsvarning på den här.
Ett par svalor hade bestämt sig för att utrymmet mellan taket och överdelen på en fönsterkarm var ett otroligt bra ställe att bo på. De flög fram och tillbaka
Här är den andra halvan av svalparet. Om någon är ornitolog får hen gärna tala om för mig vilket kön fåglarna har.
Jag vet att fokus ligger fel, men jag tycker massor om den här bilden ändå!
Sen gick vi på pumpen...
En till skorsten, med en massa, eh... ja vad det nu är som går nedför och runt den. Allmänt industriellt motiv i alla fall.
Sen kom vi ut på Fårö och vid Sudersand hittade vi den här övergivna minigolfbanan. Helt underbar.
En nedgången ingång till en övergiven minigolfbana. En minigolfkyrkogård kanske?
En av fotografens naturlagar:
Övergivna platser blir alltid bra på bild.
Väl ute på stranden vid Sudersandsvik var det sand. Gott om sand. Nästan bara sand, till och med.
Fotspår i sanden.
Finns det inte en dikt eller liknande som heter så?
Playa del Sudersand.
Östersjön ser inbjudande ut.
Östersjön var väldigt inbjudande och badvänlig.
Det kommer bildbevis på att vi faktiskt badade, så snart jag fått mammas bilder på det!
Love letters in the sand.
Eller fotavtryck i alla fall.
Sanden var tokigt hårt packad. På ett ställe hade den bildat en liten hylla längs strandkanten.
Vackert.
Beach 2007.
Nu är det sommar!
Stileben.
Jag kallar den "bränd träbit på sand".
En sista bild på Sudersand innan vi drar vidare mot nya utflyktsmål på Fårö.
Vi hamnade uppe vid Langhammars, i princip längst norrut på Fårö.
Här mötte oss ett hedlandskap uppe på uddens höjder, men längs stränderna fanns
Raukar!
Längs hela stranden står det en massa raukar, bland det första man tänker på om någon säger "Gotland".
Raukarna står raukryggade längs hela strandkanten.
Havets djupblå färg konstrasterar fint mot den vita kalkstenen.
Kalksten kommer i alla storlekar och varianter. Här är den lite mindre varianten.
Om man har massor med kalksten och massor med besökare kommer det förr eller senare skapas små uppbyggda konstverk.
Rauken ser ut över havet som om den spanade efter något.
Fårös väktare som aldrig (eller alltid?) sover.
En hel familj med raukar.
Det är gott om sten på Gotland, minst sagt...
Men visst är det vackert med kalksten?
Raukarna avtecknar sig så vackert mot det blå havet. Dessutom finns det roliga detaljer i strandkanten som vi ska titta närmare på lite senare.
Gick upp på höjden ett tag. Hedlandskapet där uppe är också en historia för sig, minst sagt.
En kalksten mitt bland den röda markvegetationen.
Det är lite främmande planet över det här.
Förtorkad en var det gott om på "heden". Solblekt (eller kalkblekt?) trä i förtvinade formationer.
Berget ligger högt häromkring, och sticker på sina ställen upp ur grönskan och "rödskan".
Ytterligare en förtorkad en. Med annat ljus hade det varit otroligt spöklikt.
Hur den här lilla röda växten kan överleva på bara solljus och kalksten (och kanske lite vatten ibland) är ett mysterium.
Hur den här fisken har hamnat här, 50-100 meter från strandkanten och ett antal meter ovanför havslinjen, är ett stort mysterium.
Vissa stenformationer (vet inte om de här får räknas som raukar) blir rätt gulliga.
Rauken längst till höger i bild ser ut som någons profil. Ingen jag känner, men ändå.
Jag tror den här stranden är en av de stränder där så många av turistbroschyrernas bilder är tagna.
Vad tror ni?
En stenig strand, ett blått inbjudande hav och två svanar som simmar omkring och försöker se lite nobla ut.
Den här rauken ser ut som en förstenad hand som tränger upp ur sanden.
Eller en sandmask av något slag.
Vem sa att alla raukar måste vara långa, ståtliga och ha roliga former?
Ytterligare raukar i solsken...
Man blev helt knasig i ögonen av allt solljus som reflekterades från den ljusa kalkstenen. Ingenstans kunde man titta för att få lite vila.
Ein typiskt rauk rauk, tyck ni int deit?
Börjar ni tröttna på raukar snart?
Typiskt snygg formation i stenen. Antingen är det väl någon slags lavaformation eller så är det ett slags fossil.
Vad vet jag. En snygg sten är det i alla fall.
En rauk med uppnäsa?
Nu ska vi titta lite närmare på lagunen nedanför raukarna.
Vad döljer sig under lagunens lugna yta?
Så här fint kan det se ut under vattenytan. Synd att man så sällan får se de marina miljöerna.
Miljön är helt otrolig.
Så mycket saker och detaljer som man aldrig ser någon annanstans.
En ödslig stenöken till strand.
Men ändå så inbjudande i solgasset.
Variant på psykologitesten med bläckplumpar:
Vad ser den här rauken ut som?
Jag sitter på jobbet och laddar upp de här bilderna.
Ikväll har det varit så sjukt mycket att göra att jag inte hunnit med att ladda upp så mycket bilder som jag ha
Det ena av de två små monumenten som klåfingriga turister har byggt upp på stranden.
Det andra lilla monumentet.
Det är något väldigt tibetanskt över det här. Kan det vara små buddhistiska altare som de försökt bygga?
Så här såg buskarna på heden ut när man kikade närmare på dem.
Efter Langhammars åkte vi längs kusten ner mot de södra delarna av Fårö. På vägen hittade vi det här fiskeläget.
Det ligger litet och utsatt på
De små husen i fiskeläget låg ensamma och tomma i sluttningen ner mot vattnet.
Helt övergivet var dock inte fiskeläget, det satt gardiner i några fönster och m
För att ytterligare understryka ödsligheten stod det två ensamma träd, de enda två som stod bortom skogsbrynet på hela långa stranden, en sträcka på n
För att visa vad jag menar med en lång och tom strand...
Playa del Fårö?
Fiskeläget var så inbjudande så vi gick runt och kikade lite. Och fotograferade.
Nämnde jag att pappa och jag är minst lika fototokiga? Mamma är lite mer moderat i s
"Huvudgatan" i fiskeläget var väl inte mycket att hurra för direkt...
Det är lite amerikansk västern över det här. Spökstad som väntar på en uppgörelse i gryningen eller solnedgången, eller varför inte "high noon"?
Längs strandkanten låg båtarna. En av dem såg ut att vara använd någon gång i modern tid, men de övriga såg ut att ha legat stilla åtskilliga &
Nedanför fiskeläget fanns en liten bit helt stilla vatten.
Jag kunde inte se någon synlig anledning till att det skulle vara så stilla, men troligen fanns det väl nå
Tegelsten, rester från byggandet av fiskeläget månne?
Varför använde de inte kalksten?
Husen ser ut som de kryper ihop för att skydda sig från elementen. Tätt, tätt kurar de ihop under de kulna vinterkvällarna för att hålla värmen och skydda sig
Vi läste oss till att de som fiskade från dessa fiskelägen faktiskt var bönderna, som på detta sätt drygade ut mathållningen och kassan.
Så var det i all
Jag undrar vad man får betala för en av de små stugorna här?
Vem skulle vilja spendera några dagar i en liten stuga med mig här på Fårö?
I väntan på färjan tillbaka till den lite större ön hittade jag det här huset. Det ser knasigt ut, speciellt med "tofsarna" upptill.
Jag noterade också att fler
Hittade en fin väderkvarn.
Det finns otroligt många väderkvarnar över hela Gotland. Tyvärr lyckades jag inte fotografera några fler än den här, men det &au
Var är Don Quixote när man behöver honom?
Överallt på Fårö, på hedar och ängar, växte de här små lila blommorna. Ibland såg det helt lila ut över stora ytor.
När mamma och jag tittade närmare på blommorna, och luktade på stjälken, upptäckte vi att det var förvildad gräslök.
Vi provade inte att äta dem,
Den här lilla gula krabaten får avsluta Expedition: Fårö.