February
Show more 7 March 2010
Detta var dagen jag aldrig trodde skulle komma. Vacker söndag klockan nollsjutretton.
Vi är på en buss.
_
_
Vi är på ett tåg.
Jag studerar substitution, integration och egocentrism.
Jasse sover.
_
_
Det här är ett barn och mormor och morfar. De har alla solglasögon för de är spioner. SÃ¥ är det. Man hinner fantisera mycket när man sitter pÃ¥ tÃ¥g. Man ser en massa människor och börjar tÃ
Framme i Helsingfors och jag känner friheten uppfylla mig.
58B hette bussen som vi skulle ta till Itäkeskus. Det gjorde vi också, efter att vi listat ut hur en biljettautomat fungerade. Fast det var inte så svårt. Jag sa åt Jasse att om vi klarar oss ige
Problemet var att vi steg av bussen en aning för tidigt för vi trodde att vi hade Ã¥kt för lÃ¥ngt eller nÃ¥t, jag vet inte. Vi blev tvungna att frÃ¥ga folk pÃ¥ finska var Itäkeskus var. De sÃ¥g fÃ
Det kändes INTE bra att upptäcka detta. Sen upptäckte vi en massa andra fans som såg synnerligen besvikna ut. Sen upptäckte en gubbe oss, en ordningsman av nåt slag. Han började babbla på fins
Klockan var halv två så vi bestämde oss för att stanna kvar i Itäkeskus och shoppa lite. Jag hittade en sjömansklänning som var allt för dyr, men jag var tvungen att köpa den. ångern skulle
Till min lättnad hade jag fel! Det skulle bli en konsert, men den skulle börja en timme senare. Vi väntade i vad kändes som en evighet och slapp in till slut. Tur att vi inte köat från morgonen
Vi är inne! Dock hade vi sämre plats än väntat, men det fick duga.
Synd att vi inte stod på första raden. -__-
_
Ljuset var fantastiskt. Ljudet var fantastiskt. Energin var fantastisk. Intensiteten var fantastisk. Bills försök till att prata engelska var kanske inte så fantastiskt. Mitt hysteriska gråtande n
_
_
_
_
Stage showen och hela upplägget var fantastiskt. Det blev varmt i hela ishallen när elden dök upp.
Det känns som att man stör när han sjunger åt Tom. Jag vill också ha en själsfrände ju ._.
_
_
De där dräkterna såg lite roliga ut.
_
_
_
Tom spelade piano och Bill sjöng Zoom dich zu mir. Det var fantastiskt. Jag förstår inte hur någon kan sjunga och spela med sådan inlevelse och känsla. Man tror på precis allt han sjunger för
_
Sen började pianot brinna, fantastiskt.
Nämnde jag att det var FANTASTISKT! Det var så värt allt besvär för att ta oss hit.
Efteråt kom vår halvsysters man och hämtade oss till deras lilla lägenhet. Vi drack te och sen somnade vi direkt.
Direct link:
http://dayviews.com/pfannkuchen/2010/3/7/
Visa toppen
Show footer