November
Monday 9 June 2008 photo 1/1
|
Jag och två vänner var och filmade lite till The Slayer lll - A mission, och efter ett tag skulle jag då vara kameraman och filma från någon hög höjd när de två andra gick förbi, och då hittade vi ett perfekt (trodde vi) träd som lutade lite. Så jag började klättra upp i det, och jag kom en bra bit upp där jag kunde vila med foten på en liten grenstump. Men när jag stod där skulle jag hålla
handen i en annan liten gren, och den gick av direkt - ungefär som en tändsticka. Då fick jag reda på att trädet var dött, och i precis samma ögonblick gick den där lilla grenstumpen som jag hade nästan hela kroppstyyngden på av.
Jag tappade nästan balansen helt och var så nära på att ramla, men jag klarade mig med en hårsmån. Då kände jag mig lättad att jag inte ramlade, men ändå omskakad. Det var ju nästan tre meter ner!
Nu fokuserade jag på att komma ner. Och för att göra det var jag tvungen att vända mig, och för att klara det var jag tvungen att lägga hela kroppstyngden på den lilla biten som fanns kvar av grenstumpen. Men jag tänkte att den inte skulle gå av eftersom den var så kort, men där tog jag helt fel.
Den gick av, men som tur var fick jag tag i en annan gren. Så då hängde jag där med hela kroppen dinglandes tre meter över marken. Och jag tänkte att om den lilla biten gick sönder av min kroppstyngd, då kom nog den grenen som jag hängde i gå av ganska snart.
Jag skyndade mig att svinga mig tillbaks till det döda trädet, och jag lade benen runt den och tänkte att nu var jag räddad. Men det var ju händerna kvar, och trädet lutade över mig. Jag tog tag i stammen med vänster hand och kände att det var exakt det ställe som en snigel nyligen hade erövrat efter en lång färd upp på trädet. Men släppte jag skulle jag ju ramla ner!
Det var en sak jag hade rätt i. Grenen som jag höll i med höger hand gick precis av när jag tog tag med vänster runt stammen, och med nöd och näppe lyckades jag dra mig runt stammen och hasa mig ner. När jag kom ner märkte jag det stora, blodiga rivsåret på vänster hand, men konstigt nog gjorde det inte ont. Det var väl av blotta lyckan att jag hade klarat mig från att bryta ett ben och förstöra hela sommaren.
handen i en annan liten gren, och den gick av direkt - ungefär som en tändsticka. Då fick jag reda på att trädet var dött, och i precis samma ögonblick gick den där lilla grenstumpen som jag hade nästan hela kroppstyyngden på av.
Jag tappade nästan balansen helt och var så nära på att ramla, men jag klarade mig med en hårsmån. Då kände jag mig lättad att jag inte ramlade, men ändå omskakad. Det var ju nästan tre meter ner!
Nu fokuserade jag på att komma ner. Och för att göra det var jag tvungen att vända mig, och för att klara det var jag tvungen att lägga hela kroppstyngden på den lilla biten som fanns kvar av grenstumpen. Men jag tänkte att den inte skulle gå av eftersom den var så kort, men där tog jag helt fel.
Den gick av, men som tur var fick jag tag i en annan gren. Så då hängde jag där med hela kroppen dinglandes tre meter över marken. Och jag tänkte att om den lilla biten gick sönder av min kroppstyngd, då kom nog den grenen som jag hängde i gå av ganska snart.
Det var en sak jag hade rätt i. Grenen som jag höll i med höger hand gick precis av när jag tog tag med vänster runt stammen, och med nöd och näppe lyckades jag dra mig runt stammen och hasa mig ner. När jag kom ner märkte jag det stora, blodiga rivsåret på vänster hand, men konstigt nog gjorde det inte ont. Det var väl av blotta lyckan att jag hade klarat mig från att bryta ett ben och förstöra hela sommaren.
Comment the photo
8 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/phisk/219870450/
Visa toppen
Show footer