Jag har redan googlat mycket och inte hittat någon hjälp;
är det överhuvudtaget möjligt att få ännu större miniatyrbilder till lager?
Imo är det bättre med översikt över lagret/masken än alla lager tillsammans.

Hurra för diagnoser!! Jag vet inte ens vad min "grundsjukdom" egentligen är, mamma drog hem någon broschyr någon gång som handlade om en tjej som inte hade samma symptom som jag på en enda punkt!! Det enda jag själv är säker på är skolios, det är rätt uppenbart när man har ett fett ärr längs ryggraden.

Kan väl inte påstå att en E-510 med Zuiko 14-54 f/2.8-3.5 är så biffig, men tydligen är den tillräckligt tung och stabil för mig. Håler jag bara upp handen i luften skakar den ganska mycket.

Jag har CS5 (till och med så fancy som CS5.1, ). Jag använder som sagt för det mesta bara enkla justeringslager och då och då lite masker, jag använder egentligen aldrig något annat än Spot Healing och vanlig Brush. Var finns Mixer Brush och hur funkar det?

Oooh ärr e bra att ha, blir fin fint på bild :)

Min första riktiga digitala systemare var en Olympus E-520 :)
En ypperlig kamera sålänge den levde :)
Jag brukade sönder den totalt - tog runt 100.000 exponeringar, å ja då dog den *hah*
Men ja biffig de var den absolut inte - lättaste kamera jag varit med om, vilket förvisso var bekvämt då man fotade koncerter :)

Hade egentligen tänkt uppdatera till E-5:an, meeen de bidde Nikon D7000 istället - totalt systembyte dvs, å inga av mina gamla Zuiko-objektiv går att använda på Nikon *hah*
Bytte system då jag ville ha större upplösning och stabilare iso - lixom allt över iso 400 på så pass gammal olympus e ju bara korkat (om man inte gillar välkornigt)

Däremot hade jag även en hög med ännu äldre M42-objektiv (helmanuella), å de funkar fint fint med Nikon :)

Rent faktiskt har jag bara två CPU-objektiv.

Nikkor AF-S DX 35mm f/1.8 och Nikkor 80-200 AF-S f/2.8 (det sista kan ses på min sida på bilder från nu i torsdag - det är dock lalex kamera, en lillen fjuttig Nikon D90. Min e större, hehe. *mallig jäkel*

Resten är för de mesta objektiv som är äldre än mig själv.
Och inte helt sällan tillverkade i USSR lr ngn annan suspekt stat - men optiskt funkar de hur bra som helst :)

//babblar.

Oki få se nu, mixerbrush - alltså den finns under samma ikon som vanlig brush, du får bara hålla markören över ikonen (alternativt högerklicka, har kass koll, gör det rent automatiskt själv, e som att knyta skosnören, man vetefan hur man gör, de blir bara gjort)

Så bläddra ner och välj mixerbrush istället - sen tar det då en hel del träning för att bli bra på det.

men första tipset är att inte välja en rund pensel, utan ta ngt som är så likt en riktig pensel som möjligt (det bör finnas iaf ngn standardpensel i CS5 som erbjuder detta)

Med ritplattan får du sen då även varriationsmöjligheter i lutning och tryckkänslighet - vilket gör att det blir än "verkligare".

Funktion: Mixerbrush blandar alltså färgerna på lagret - man kan även ställa in den till att blanda färger från underliggande lager (jag har den oftast inställd på det senare)

Å nej det är inte som smudge - smudge flyttar bara saker framför sig - medans mixerbrush verkligen blandar, och det finns en gräns för hur långt du kan dra iväg med färg, ju längre du drar, desto smalare blir den delen sär man ser överföringen. Precis som live, dvs du får fylla på med färg att blanda in i leken vart eftersom.

Blandar man för mycket så blir det en gråbrun sörja av allt (om man använt alla grundfärger) - precis som det skall ske.

Som sagt, fyll först i färg med vanlig brush - byt sen till mixerbrush å lek runt å se vad olika inställningar (kan ändras i ovankant där man vanligen byter form på brush) - samt testa olika former av densamma å se vad olika ger, samt ändra opacitet och fill efter behov.

Du får ta å leka dig fram till kunskap helt enkelt :)

Åh blev det kamerababbel nu? :D

Min första systemare var en E-1a, gammal redan då men saaaaaatan vad bra. Den var begagnad och jag är nästan helt säker på att den var fokusjusterad, jag har aldrig någonsin tagit så skarpa bilder som med den. Var lite väl vårdslös med den (fjortonåring + tygväska + ömtålig kamera = ingen bra kombination) så sensorn lade av och det blev typ tio färger per bild. Häftig effekt, ja, men inte så roligt i längden. Köpte en E-510 (likadan sensor och typ likadant allt annat som i 520) och älskade den, blev dock lite less på skärpedjupet och dynamiska omfånget så när skärmen helt plötsligt slutade fungera lyckades jag hitta ett billigt begagnat exemplar av kameran jag hade drömt om i över ett år, Pentax K-7. För tillfället det ultimata för mig.

Men det var då själva fan vad folk ska gnälla på brus. Jag gillar förvisso kornighet, men jag har inte heller något emot brus. Folk glömmer bort att tänka på vad bilderna egentligen ska användas till också, de bara tittar på sina bilder i ISO 400 i 100% inzoomat och säger "nääää, gud så brusigt det är, det här går ju inte att använda". Ska de bara upp på Facebook i 0,5MP försvinner ju automatiskt en massa brus. Jag har tryckt upp ett foto från 510an i maxiso, 1600, vilket såg förjävligt ut på skärm, i 15x15 cm och det syns inte minsta lilla spår av brus. Jag kan gå upp i typ 2000 på K-7an utan att få större problem.

Och så har jag ju min älskade Olympus OM-1. Håller inte så noga koll på filmer och allt men för det mesta blir det Fuji Superia eller Reala @ 200. Hade en helt fantastisk negativscanner från Minolta som tyvärr lade av, så pappa köpte en flatbädd från Epson som ger både suddigare och brusigare bilder och lägger på ett stort rosa streck tvärs över dem. Han har lovat att köpa en ny, men det har gått ett år nu..............

Urgh, babbel. Haha. Ritplattan ligger bredvid mig men först ska jag se på film, sen ska jag kladda hela natten. :D

*superavis* *grumbles* Har aldrig ens hålt i en Olympus fullformatare =(

Grattis till Pentax :)

Jojo, men jag sysslar inte med Fb-foton.
I början så tyckte man att kameran tog världens bästa bilder ever! Å ja den tog ju faktiskt färgmässigt korrektare bilder än Nikon D40, å ja Canon skall man ju inte ens snacka om, alla Canon jag har trillat över gör bilderna mörkare än vad de egentligen är.. pissjobbigt.

Men ja när man sen då mer å mer faktiskt lärde sig fota manuellt och ville kunna ta advancerade foton, då började den tyvärr faila mer och mer.

Å ja jag är då den som alltid siktar efter större och större bilder - lixom jag målar helst aldrig i mindre format än 2x3 meter.
Å hade helst velat täcka bredsidan av ett 8:a våningshus med ett foto på en nakenmodell å shit, å ja, då var de dax att byta system.

Speciellt då Olympus gick över till mindre sensor.. lixom, whut?
Det kan vara helt okey för Fb-folk, men för mig är större sensor = bättre.

Däremot analogt är Olympus en dröm :D

Jag har en OM-1 Black Edition, OM-2 Silver och en OM-10 med manuell adapter och batterigrepp, härlig kamera, å så jädrans snygg :D

Då ser man fram emot att se vad för resultat du kan få ut av nattens härjningar då :)