Monday 14 July 2008 photo 3/3
|
Efter denna kväll/natt kommer ingenting bli sig likt igen. Jag insåg det ikväll efter ett långt efterlängtat samtal med min storasyster Amelie.. Har verkligen längtat efter att få ut allt och få gråta och tala om för någon hur det känns längst inne, och verkligen få respons på det, få massa lösningar på det och ännu mer anledningar till att tänka på hur och vad jag vill med mitt liv. Blev erbjuden både ett nytt hem och kanske ett sista skolår i en annan stad. Jag har lovat att fundera på det, och just nu, vad jag känner just nu, så kan det börja luta åt det hållet. Vill ta studenten med alla mina vänner, men vet inte om jag klarar av det helt enkelt. Finns så mycket minnen och känslor här så jag vet inte om det är dett aliv jag vill ha längre..
Att få flytta till Amelie och hennes familj, klara av sista året med de betyg jag behöver, för att sedan åka till San Francisco till en svensk familj i 1 år låter inte alls dumt. Det kanske är precis det jag behöver.. Har ju lite tid kvar att fundera..
Och jag är så fruktansvärt ledsen på dig! Du skulle föreställa en av de personer i mitt liv som skulle funnits där för mig mest. Jag kan knappt se på dig längre och kalla dig det som din person i mitt liv ska kallas. Varför kan du inte bara NÅGON gång vara där för mig som den personen du är ska vara? NÅGON gång??.. Jag kommer snart be idg välja, henne eller mig. Det jobbigaste av allt är att jag vet att du inte skulle välja mig, och det är det som hindrar mig.. Men en ska till.. en sak till och jag kommer flytta ut ur ditt liv för gott.
En gång till.
För mycket tankar, för lite vilja. Ska sova nu, för att vakna till en helvetesvecka med ingenting annat än jobb som jag hellre hade sluppit. Finns inte mycket mer som jag vill säga..
Förutom till dig, att jag hatar dig, och önskar att du aldrig kommit in i mitt liv den där dagen för 2 år sen.
Och så var det slut..
Att få flytta till Amelie och hennes familj, klara av sista året med de betyg jag behöver, för att sedan åka till San Francisco till en svensk familj i 1 år låter inte alls dumt. Det kanske är precis det jag behöver.. Har ju lite tid kvar att fundera..
Och jag är så fruktansvärt ledsen på dig! Du skulle föreställa en av de personer i mitt liv som skulle funnits där för mig mest. Jag kan knappt se på dig längre och kalla dig det som din person i mitt liv ska kallas. Varför kan du inte bara NÅGON gång vara där för mig som den personen du är ska vara? NÅGON gång??.. Jag kommer snart be idg välja, henne eller mig. Det jobbigaste av allt är att jag vet att du inte skulle välja mig, och det är det som hindrar mig.. Men en ska till.. en sak till och jag kommer flytta ut ur ditt liv för gott.
För mycket tankar, för lite vilja. Ska sova nu, för att vakna till en helvetesvecka med ingenting annat än jobb som jag hellre hade sluppit. Finns inte mycket mer som jag vill säga..
Förutom till dig, att jag hatar dig, och önskar att du aldrig kommit in i mitt liv den där dagen för 2 år sen.
Och så var det slut..
Comment the photo
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/pilllan/238451443/