November
Wednesday 16 December 2009 photo 2/2
|
Den försiktiga meningslösa Glasdockan med det stora Gröna sorgsna Ögnona. Det enda man kommer ihåg från henne är när hon ska gå sin väg, fly från värkligheten, så är det hennes trasiga kläder och långa, mörka hår man ser som fladrar i vinden mellans snön faller sakta ner. Ner för de kalla landskap, Ner över de kalla Sverige, hennes stora gröna sorgsna ögon. Ensam går hon till värdens ände ensam hennes enda vän blir skuggorna som förljer henne hand i hand. Med den meniningslösa Glasdockan hand i hand tills vägen tar slut. Ingen har fåt den stakars Dockan o le, ingen har fåt henne o förstå att i värden finns det vackra saker, men det enda hon har förståt är onskan som klätrar sig upp längst hennes ryggrad.
Nu säger vi de tillsammans, Hej då min vackra men meningslösa flicka. Hej då min fantastiska docka Hej då min Glasdocka med dom stora, gröna sorgsna ögnonen o jag önskar dig ett leende innan satan tar dig till slut.
Nu säger vi de tillsammans, Hej då min vackra men meningslösa flicka. Hej då min fantastiska docka Hej då min Glasdocka med dom stora, gröna sorgsna ögnonen o jag önskar dig ett leende innan satan tar dig till slut.
11 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/plasticqueen/431037663/
Visa toppen
Show footer