November
Tuesday 7 July 2009 photo 3/5
|
Beskrivning av Johan Olsson.
Hej jag vill få en del av er tid för att beskriva johan olsson. Jag hoppas ni är med härifrån och ända ner.
Johan är inte som en person i mina ögon han är en legend. Och jag ska berätta om honom som så. Då jag varit med väldigt länge. Johan var redan i småskolan ett bevis för mig att hur liten och dum alla än trodde man var så kunde man ge kamp och visa vad vilja kan göra.
För vissa så var det bara en skitunge som bråkade men för mig så var det en man som stred.
Han var 11 han bråkade med en lärare för att han hade fått skulden för något att inte gjort. Detta hände johan ofta. Men nu jävlar. Hans skrik fick eleverna att bli rädda. Läraren blev rasande. "gå ut härifrån nu!" Johan lugnade sig och frågade. "vad händer om jag säger att jag inte tänker gå ut genom dörren förens du visat mig respekt och värdighet och inte behandlar mig som ett litet barn. Jag har också en röst som behöver höras." Dom orden har jag kommit ihåg. Tänker aldrig glömma dom. Dom kom från en 11 årig pojke.
Det handlade aldrig om att han inte ville göra nåt eller att han var arg. Han ville visa alla runt sig att man kan alltid välja vart man ska gå. Självklart var hans taktik bristande men bara tanken är ju stort för en 11 åring.
Och detta har jag sett i johan hela tiden. Viljan att ändra. Och hans försök att inspirera. Och han gör det ganska ofta. Om man bara tittar så märker man det. Men det är det inte många som gör. Och det märker han.
För något mer jag ser i honom varje gång jag ser honom. Är att det finns en sorg dold i hans bruna ögon. Sorgen av en fallen talesman. Han tycker att han försöker och försöker få folk att tänka annorlunda men att det aldrig händer. Detta leder till att han känner sig oduglig. Och han ändrar sina metoder.
Men han ser inte att vi runtomkring faktiskt påverkas. Och jag vågar säga att nästan alla runt johan påverkas mycket av honom. Oavsett hur jobbig dag han haft så går han i med ett leende och ett halvtaskigt skämt som han drar.
Jag tror att många har upplevt saker tack vare johan som kommer följa med oss resten av livet. Och att 98% av dom som har haft kontakt med honom under dagen har haft en bättre dag tack vare honom.
Haha. Har ni tänkt på det. Ni har haft en fett jobbig dag allt har varit skit. Sen så får man ett sms av johan. Man börjar skriva med han fastän man inte orkar ha kontakt med någon alls egentligen. Och efter ett tag så kan man känna att. Fan det kanske bara är 20 minuter kvar av den här dagen. Men nu blev den bättre.
Han har som en förmåga att sprida stämning. Om johan är skit nere och ledsen. Så kommer människorna i rummet att påverkas och känna av det. Och alla vet att johan är ganska lessen ibland.
Men hur många gånger har ni kännt att det e ledsen stämning och det är johan.
Det är inte ofta som han vill släppa ut det. Han vill fortsätta sprida sin glädje runt sig och att folk ska le. Han vill säga viktiga saker så människor börjar tänka. Han vill värma dom som fryser och tända hos dom som har mörkt.
Och det gör dig johan till den underbaraste människa jag har skådat. Jag vet inte om man kan säga att jag har haft en konversation med dig någon gång. Men det här tycker och känner jag om dig.
Har sett på din bilddagbok att visa har skrivit väldigt bra saker om dig som du lagt ut. Så jag ville också få skriva något. Det är tack vare dig som jag ens vågat lägga brevet på din trappa o knacka på för att sen springa. hoppas även det här kommer upp på din bilddagbok. Men bara om du vill det.
Från: Den som sitter i busken.
Hej jag vill få en del av er tid för att beskriva johan olsson. Jag hoppas ni är med härifrån och ända ner.
Johan är inte som en person i mina ögon han är en legend. Och jag ska berätta om honom som så. Då jag varit med väldigt länge. Johan var redan i småskolan ett bevis för mig att hur liten och dum alla än trodde man var så kunde man ge kamp och visa vad vilja kan göra.
För vissa så var det bara en skitunge som bråkade men för mig så var det en man som stred.
Han var 11 han bråkade med en lärare för att han hade fått skulden för något att inte gjort. Detta hände johan ofta. Men nu jävlar. Hans skrik fick eleverna att bli rädda. Läraren blev rasande. "gå ut härifrån nu!" Johan lugnade sig och frågade. "vad händer om jag säger att jag inte tänker gå ut genom dörren förens du visat mig respekt och värdighet och inte behandlar mig som ett litet barn. Jag har också en röst som behöver höras." Dom orden har jag kommit ihåg. Tänker aldrig glömma dom. Dom kom från en 11 årig pojke.
Det handlade aldrig om att han inte ville göra nåt eller att han var arg. Han ville visa alla runt sig att man kan alltid välja vart man ska gå. Självklart var hans taktik bristande men bara tanken är ju stort för en 11 åring.
Och detta har jag sett i johan hela tiden. Viljan att ändra. Och hans försök att inspirera. Och han gör det ganska ofta. Om man bara tittar så märker man det. Men det är det inte många som gör. Och det märker han.
För något mer jag ser i honom varje gång jag ser honom. Är att det finns en sorg dold i hans bruna ögon. Sorgen av en fallen talesman. Han tycker att han försöker och försöker få folk att tänka annorlunda men att det aldrig händer. Detta leder till att han känner sig oduglig. Och han ändrar sina metoder.
Men han ser inte att vi runtomkring faktiskt påverkas. Och jag vågar säga att nästan alla runt johan påverkas mycket av honom. Oavsett hur jobbig dag han haft så går han i med ett leende och ett halvtaskigt skämt som han drar.
Jag tror att många har upplevt saker tack vare johan som kommer följa med oss resten av livet. Och att 98% av dom som har haft kontakt med honom under dagen har haft en bättre dag tack vare honom.
Haha. Har ni tänkt på det. Ni har haft en fett jobbig dag allt har varit skit. Sen så får man ett sms av johan. Man börjar skriva med han fastän man inte orkar ha kontakt med någon alls egentligen. Och efter ett tag så kan man känna att. Fan det kanske bara är 20 minuter kvar av den här dagen. Men nu blev den bättre.
Han har som en förmåga att sprida stämning. Om johan är skit nere och ledsen. Så kommer människorna i rummet att påverkas och känna av det. Och alla vet att johan är ganska lessen ibland.
Men hur många gånger har ni kännt att det e ledsen stämning och det är johan.
Det är inte ofta som han vill släppa ut det. Han vill fortsätta sprida sin glädje runt sig och att folk ska le. Han vill säga viktiga saker så människor börjar tänka. Han vill värma dom som fryser och tända hos dom som har mörkt.
Och det gör dig johan till den underbaraste människa jag har skådat. Jag vet inte om man kan säga att jag har haft en konversation med dig någon gång. Men det här tycker och känner jag om dig.
Har sett på din bilddagbok att visa har skrivit väldigt bra saker om dig som du lagt ut. Så jag ville också få skriva något. Det är tack vare dig som jag ens vågat lägga brevet på din trappa o knacka på för att sen springa. hoppas även det här kommer upp på din bilddagbok. Men bara om du vill det.
Från: Den som sitter i busken.
Comment the photo
19 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/ponkersloor/388423493/
Visa toppen
Show footer