September
Tuesday 7 April 2009 photo 1/3
|
She refuse to do what she's used to.
Jag önskade att du någon gång kunde förstå att det jag riskerade för dig hade jag aldrig riskerat för någon annan. Ibland ångrar jag mig djupt och smärtan får tårarna att aldrig sluta rinna ner för min kind, de kokhetta rinnande tårarna som precis torkat är smärtan från hjärtat som nyligen fått hjärtat att krympa och krympa och sedan när den inte har orkat mer så exploderade den och det var då den insåg att den behövde lätta på sig någon gång, det var då den släppte ut alla tårar och visade sig vara mänsklig. Ibland vill jag inte älska dig mer, ibland vill jag inte sakna dig mer, och ibland önskade jag att längtan efter att hålla om dig i min famn aldrig existerade. För så fort den känslan sprider sig i kroppen min bildar den en ilska inom mig. Ilska över att jag tog dig förgivet, för en dag kunde allt gott och lyckligt vara borta för evigt. Nu när du är tillbaka i mitt liv, och vi har äntligen börjat talas vid. Ställer jag mig många, otroligt många frågor. Är jag redo för att såras igen? Riskera allting igen och gå igenom ett helvete där jag tvingas ut med dig när egentligen inte finns någon som stödjer mig? Min kärlek är tillräckligt stark för att bränna sprärrarna med min interligens är tillräckligt stark för att hålla igen även om den vill öppnas på nytt när den verkligen vill. Du, vi var aldrig gifta, hade aldrig några barn men du kunde läsa mig in och ut sa du. Men varför kan du inte läsa av mig och se att jag verkligen älskar dig?
Jag önskade att du någon gång kunde förstå att det jag riskerade för dig hade jag aldrig riskerat för någon annan. Ibland ångrar jag mig djupt och smärtan får tårarna att aldrig sluta rinna ner för min kind, de kokhetta rinnande tårarna som precis torkat är smärtan från hjärtat som nyligen fått hjärtat att krympa och krympa och sedan när den inte har orkat mer så exploderade den och det var då den insåg att den behövde lätta på sig någon gång, det var då den släppte ut alla tårar och visade sig vara mänsklig. Ibland vill jag inte älska dig mer, ibland vill jag inte sakna dig mer, och ibland önskade jag att längtan efter att hålla om dig i min famn aldrig existerade. För så fort den känslan sprider sig i kroppen min bildar den en ilska inom mig. Ilska över att jag tog dig förgivet, för en dag kunde allt gott och lyckligt vara borta för evigt. Nu när du är tillbaka i mitt liv, och vi har äntligen börjat talas vid. Ställer jag mig många, otroligt många frågor. Är jag redo för att såras igen? Riskera allting igen och gå igenom ett helvete där jag tvingas ut med dig när egentligen inte finns någon som stödjer mig? Min kärlek är tillräckligt stark för att bränna sprärrarna med min interligens är tillräckligt stark för att hålla igen även om den vill öppnas på nytt när den verkligen vill. Du, vi var aldrig gifta, hade aldrig några barn men du kunde läsa mig in och ut sa du. Men varför kan du inte läsa av mig och se att jag verkligen älskar dig?
Comment the photo
kopiaa daliaa ! :)
12 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/precioouus/352356612/
Visa toppen
Show footer