tisdag 3 februari 2009 bild 2/2
![]() ![]() ![]() |
Det är konstigt, men de är liksom lekande lätt, verkligen plätt lätt att ljuga för sig själv. Om allt möjligt. Men speciellt om vad man känner.
Det är när andra tar upp de, när vänner och familjen märker de, de är då de inte funkar längre. Då kan man inte ljuga mer.
Men så fort alla frågor är slut, när man är själv igen, då blir de lika lätt igen att ljuga för sig själv. Jag ljuger för mig själv hela tiden. Så egentligen är de nog bara ni som vet sanningen.
Och samtidigt finns de grejer som man inte kan ljuga för sig själv om. De går bara inte. Men då ljuger man för vänner och familj om de istället.
Fast egentligen är ljuger fel, i alla fall när de gäller mig. För jag ljuger inte.
Jag bara undanhåller smärtsamma sanningar.
Det är när andra tar upp de, när vänner och familjen märker de, de är då de inte funkar längre. Då kan man inte ljuga mer.
Men så fort alla frågor är slut, när man är själv igen, då blir de lika lätt igen att ljuga för sig själv. Jag ljuger för mig själv hela tiden. Så egentligen är de nog bara ni som vet sanningen.
Och samtidigt finns de grejer som man inte kan ljuga för sig själv om. De går bara inte. Men då ljuger man för vänner och familj om de istället.
Fast egentligen är ljuger fel, i alla fall när de gäller mig. För jag ljuger inte.
Jag bara undanhåller smärtsamma sanningar.