Thursday 15 April 2010 photo 1/1
|
ZAZZIE ;Den har fastnat på hjärnan!
förlåt mig, Du måste lyssna noga för jag menar det jag säger, att jag måste tagga vidare, förstå nu vad som händer. Att jag lämnar dig ensam är ju inget som jag vill, men jag blir ju bara sårad när jag vänder ryggen till. Så jag säger nu farväl, hinner inte förklara. Men du vet att jag älskar dig och jag känner redan saknad. Men livet är ett spel och kärlek är en del, utav dina felsteg. Snälla fråga inte mer! jag packar mina väskor för jag måste dra med nästa tåg och jag hoppas att det hjälper om jag säger förlåt, för att jag inte svarar längre när du ringer på min telefon och kärleken vi hade tyckte jag blev monotom. Jag vill inte vara elak för jag vill ju bara väl och jag älskar dig djupt och du är hela min värld. Jag vet att du inte fattar men det finns inga ord även om jag lämnar dig så finns du inombords...
jag skulle vilja tala med dig men det finns inget att tala om alla sms du har skapat är en brevbomb. jag måste lämna dig, måste bygga upp mitt liv måste stå på egna ben fast jag inte vill och många frågar mig varför? Men jag finner inget svar och mina tårar faller ner i ett svart kallt hav, jag vet inte varför jag handlade i impuls kanske jag ångrar mig när mitt skepp går på grund? kanske jag gråter då och kanske jag vill gå tillbaka men jag tänker inte ringa jag ska låta dig vara. För jag har redan sårat dig med detta grymma brev, att jag lämnar dig förevigt det kommer inte hända något mer. Ska försöka tänka positivt fast det är svårt. Du kan hata mig förevigt sudda ut mina spår. För om det nu tar slut är jag inte din rätta, även om det känns så för jag är den du älskar.
förlåt mig, Du måste lyssna noga för jag menar det jag säger, att jag måste tagga vidare, förstå nu vad som händer. Att jag lämnar dig ensam är ju inget som jag vill, men jag blir ju bara sårad när jag vänder ryggen till. Så jag säger nu farväl, hinner inte förklara. Men du vet att jag älskar dig och jag känner redan saknad. Men livet är ett spel och kärlek är en del, utav dina felsteg. Snälla fråga inte mer! jag packar mina väskor för jag måste dra med nästa tåg och jag hoppas att det hjälper om jag säger förlåt, för att jag inte svarar längre när du ringer på min telefon och kärleken vi hade tyckte jag blev monotom. Jag vill inte vara elak för jag vill ju bara väl och jag älskar dig djupt och du är hela min värld. Jag vet att du inte fattar men det finns inga ord även om jag lämnar dig så finns du inombords...
jag skulle vilja tala med dig men det finns inget att tala om alla sms du har skapat är en brevbomb. jag måste lämna dig, måste bygga upp mitt liv måste stå på egna ben fast jag inte vill och många frågar mig varför? Men jag finner inget svar och mina tårar faller ner i ett svart kallt hav, jag vet inte varför jag handlade i impuls kanske jag ångrar mig när mitt skepp går på grund? kanske jag gråter då och kanske jag vill gå tillbaka men jag tänker inte ringa jag ska låta dig vara. För jag har redan sårat dig med detta grymma brev, att jag lämnar dig förevigt det kommer inte hända något mer. Ska försöka tänka positivt fast det är svårt. Du kan hata mig förevigt sudda ut mina spår. För om det nu tar slut är jag inte din rätta, även om det känns så för jag är den du älskar.