Thursday 12 November 2009 photo 2/2
|
alltså jag måste bara berätta det här! det är så underbart:D killen är han.
jag vaknade upp precis en vanlig dag, gick på toa , satte igång plattången medan jag hoppade in i duschen. när jag va klar satte jag mig för att äta frukost. inget mess än. jag gick in på toaletten, plattången va varm. jag torkade håret och plattade det. hämtade mascaran och sminkade mej. inget mess än. jag fortsatte mina dagliga rutiner innan jag skyndade iväg tilll bussen som alltid är minst 5 min försenad. när jag kommit till busshållplatsen kommer precis bussen, jag kliver på. inget mess än.
helt plötsligt får jag ett sms. det är han. "jag sankar dej, ses snart<3" stod det. jag blev glad, kände på mig att det här skulle bli en bra dag. jag kom till skolan, gick in i omklädningsrummet(där vi har skåpen) för att hämta böckerna, kollade på klockan och märkte att jag va försenad till matten. jag började springa lite lätt, också kommer han. han har också kommit försent. trodde jag. jag springer om honom, han skriker vänta. jag stannar, vänder mig om. jag tänker, han har dom finaste ögonen, han är perfekt. vänta då sa han. jag stannade till. han kom fram till mig och kramade mej, för första gången!, det pirrade till i magen. vi fortsatte gå.
när vi kom in i klassrummet skrek de andra killarna på honom och sa att han skulle sätta sej vid dom , och mina polare sa desamma. vi skildes åt. under hela matten kände jag att hans blick fastnade på mig. jag kollade dit , han vände blicken. det blev att jag blev helt borta i matten och helt inne i min musik som jag lyssnade på, och även hans fina blåa ögon.
matten slutar, alla går ut, jag sist ut som vanligt. alla hade gått. jag blev överraskad, han stod utanför. jag log, "tack" sa jag, "eh" sa han. när matteläraren gått förbi och vi va helt ensamma tröck han upp mej mot väggen och ja minst en halv cm från mig. jag blev rädd. jag hostade till, han kom närmare, men jag slet mig loss och började gå.
efter lunch frågade han varför jag slet mig undan. "jag trodde du ville" sa han. "klart jag vill" sa jag , "men varför?" frågade han, "du har tjej, jag vill inte att han ska bli sårad, det känns fel." jag gick vidare. "JAG SKA FIXA DET" skrek han efter mej. jag fattade inte vad han höll på med. jag känner hans blicar bränna till i nacken, jag vet att han gillar mej, äntligen gör han det. jag gillar honom , men vad kan man göra? vi har nästan allt gemensamt, vi gör nästan allt samtidigt, och vi båda vill bli kockar. ja, det va kanske inte så mkt gemensamt men det finns fler saker.. jag kommer inte bara på dom.. just nu.. men iafl, andra försöket, jag går ner till de ensamma toaletterna nere vid killarnas omklädningsrum jag hör en röst som ropar på mej, det är han. min livs kärlek ropar på mej och försöker kyssa mej. men jag viker undan. jag är så dum. "ja?" säger jag, "kom in" säger han. när jag kommer in kommer han fram till mej och säger, du är så fin, finare än en blomma, jag älskar snö, men inte mer än vad jag älskar dej. du är mitt allt, jag ska få dej, jag vet att du vill ha mej, du är så vacker, du är så snäll jag skulle aldrig kunna leva utan dej. jag älskar dej. jag blev helt mållös. tänk att den killen, den underbara killen jag har trånat efter trånar efter mej, ska jag ge med mej eller inte. jag vet inte hur jag ska göra. "jag måste på toa" säger jag och går ut. jag stannar kvar ganska länge på toaletten, när jag kommer ut står han där, kan går fram till mej och kysser mej. "om jag måste, väntar jag, om jag måste sitter jag med dej, om jag måstegår jag vid din sida, om jag måste, följer jag dej in i döden." säger han och kysser mej igen. det känns helt underbart! jag fattar inte att HAN kysser MEJ. det är helt otroligt. snälla säg att det är sant. vi står där länge och försvinner i varandras ögon, tills någon harklar sej. "ska inte ni vara på lektion" frågade den tjuriga gubben som dyker upp så fort man rör bordet med tånaglarna. " jo det är klart" säger jag. det är sista lektionen, jag kan inte sluta tänka på¨vad som hände innan, ingen vet om det bara han jag och den tjuriga gubben. det va så underbart, känslan, ensamheten med honom. när vi slutar är jag påväg till bussen och möter han och hans kompisar. hejdå säger jag, han säger ingenting. nehe? har han gjort sitt nu tänkte jag, jahapp, så va det med det. känner att någon oickar mej på ryggen, det är han. jag vänder mej om, han tar armarna runt mej, kysser mej och viskar " jag älskar dej, ses senare." jag fattade inte vad han menade men jag fortsatte till bussen.
jag vaknade upp precis en vanlig dag, gick på toa , satte igång plattången medan jag hoppade in i duschen. när jag va klar satte jag mig för att äta frukost. inget mess än. jag gick in på toaletten, plattången va varm. jag torkade håret och plattade det. hämtade mascaran och sminkade mej. inget mess än. jag fortsatte mina dagliga rutiner innan jag skyndade iväg tilll bussen som alltid är minst 5 min försenad. när jag kommit till busshållplatsen kommer precis bussen, jag kliver på. inget mess än.
inget alls.
jag vaknade upp precis en vanlig dag, gick på toa , satte igång plattången medan jag hoppade in i duschen. när jag va klar satte jag mig för att äta frukost. inget mess än. jag gick in på toaletten, plattången va varm. jag torkade håret och plattade det. hämtade mascaran och sminkade mej. inget mess än. jag fortsatte mina dagliga rutiner innan jag skyndade iväg tilll bussen som alltid är minst 5 min försenad. när jag kommit till busshållplatsen kommer precis bussen, jag kliver på. inget mess än.
helt plötsligt får jag ett sms. det är han. "jag sankar dej, ses snart<3" stod det. jag blev glad, kände på mig att det här skulle bli en bra dag. jag kom till skolan, gick in i omklädningsrummet(där vi har skåpen) för att hämta böckerna, kollade på klockan och märkte att jag va försenad till matten. jag började springa lite lätt, också kommer han. han har också kommit försent. trodde jag. jag springer om honom, han skriker vänta. jag stannar, vänder mig om. jag tänker, han har dom finaste ögonen, han är perfekt. vänta då sa han. jag stannade till. han kom fram till mig och kramade mej, för första gången!, det pirrade till i magen. vi fortsatte gå.
när vi kom in i klassrummet skrek de andra killarna på honom och sa att han skulle sätta sej vid dom , och mina polare sa desamma. vi skildes åt. under hela matten kände jag att hans blick fastnade på mig. jag kollade dit , han vände blicken. det blev att jag blev helt borta i matten och helt inne i min musik som jag lyssnade på, och även hans fina blåa ögon.
matten slutar, alla går ut, jag sist ut som vanligt. alla hade gått. jag blev överraskad, han stod utanför. jag log, "tack" sa jag, "eh" sa han. när matteläraren gått förbi och vi va helt ensamma tröck han upp mej mot väggen och ja minst en halv cm från mig. jag blev rädd. jag hostade till, han kom närmare, men jag slet mig loss och började gå.
efter lunch frågade han varför jag slet mig undan. "jag trodde du ville" sa han. "klart jag vill" sa jag , "men varför?" frågade han, "du har tjej, jag vill inte att han ska bli sårad, det känns fel." jag gick vidare. "JAG SKA FIXA DET" skrek han efter mej. jag fattade inte vad han höll på med. jag känner hans blicar bränna till i nacken, jag vet att han gillar mej, äntligen gör han det. jag gillar honom , men vad kan man göra? vi har nästan allt gemensamt, vi gör nästan allt samtidigt, och vi båda vill bli kockar. ja, det va kanske inte så mkt gemensamt men det finns fler saker.. jag kommer inte bara på dom.. just nu.. men iafl, andra försöket, jag går ner till de ensamma toaletterna nere vid killarnas omklädningsrum jag hör en röst som ropar på mej, det är han. min livs kärlek ropar på mej och försöker kyssa mej. men jag viker undan. jag är så dum. "ja?" säger jag, "kom in" säger han. när jag kommer in kommer han fram till mej och säger, du är så fin, finare än en blomma, jag älskar snö, men inte mer än vad jag älskar dej. du är mitt allt, jag ska få dej, jag vet att du vill ha mej, du är så vacker, du är så snäll jag skulle aldrig kunna leva utan dej. jag älskar dej. jag blev helt mållös. tänk att den killen, den underbara killen jag har trånat efter trånar efter mej, ska jag ge med mej eller inte. jag vet inte hur jag ska göra. "jag måste på toa" säger jag och går ut. jag stannar kvar ganska länge på toaletten, när jag kommer ut står han där, kan går fram till mej och kysser mej. "om jag måste, väntar jag, om jag måste sitter jag med dej, om jag måstegår jag vid din sida, om jag måste, följer jag dej in i döden." säger han och kysser mej igen. det känns helt underbart! jag fattar inte att HAN kysser MEJ. det är helt otroligt. snälla säg att det är sant. vi står där länge och försvinner i varandras ögon, tills någon harklar sej. "ska inte ni vara på lektion" frågade den tjuriga gubben som dyker upp så fort man rör bordet med tånaglarna. " jo det är klart" säger jag. det är sista lektionen, jag kan inte sluta tänka på¨vad som hände innan, ingen vet om det bara han jag och den tjuriga gubben. det va så underbart, känslan, ensamheten med honom. när vi slutar är jag påväg till bussen och möter han och hans kompisar. hejdå säger jag, han säger ingenting. nehe? har han gjort sitt nu tänkte jag, jahapp, så va det med det. känner att någon oickar mej på ryggen, det är han. jag vänder mej om, han tar armarna runt mej, kysser mej och viskar " jag älskar dej, ses senare." jag fattade inte vad han menade men jag fortsatte till bussen.
jag vaknade upp precis en vanlig dag, gick på toa , satte igång plattången medan jag hoppade in i duschen. när jag va klar satte jag mig för att äta frukost. inget mess än. jag gick in på toaletten, plattången va varm. jag torkade håret och plattade det. hämtade mascaran och sminkade mej. inget mess än. jag fortsatte mina dagliga rutiner innan jag skyndade iväg tilll bussen som alltid är minst 5 min försenad. när jag kommit till busshållplatsen kommer precis bussen, jag kliver på. inget mess än.
inget alls.
Comment the photo
15 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/qltywthoutu/423822140/