Så sjukt jobbiga tider nu, jag vet inte ens vart jag ska börja jag mådde rätt så dåligt innan, mina känslor bara går upp och ner hela tiden jag klarar inte av att hantera dom jag vill bara att allt ska bli bra och efter sommarlovet ska jag verkligen börja jobba på det och skaffa psykolog och allt.

Ja som sagt har jag varit jävligt nere rent allmänt men inatt var det helt och skogen jag har skadat mig själv och jag vet inte ens jag är så sjukt dum och jobbig känns det som, Dodat gjorde slut med mig och jag var så ledsen att jag började säga dumma saker till honom som jag ville göra emot mig själv.. det slutade med att polisen ringde hem här och ja...

Dodat har bara gjort rätt hela förhållandet jag har gjort allt fel jag måste lära mig hur jag ska handskas med mina känslor, jag älskar Dodat och jag kommer antagligen älska honom (hoppas) ett bra tag till och om han inte börjar älska mig tillbaka (vilket är väldigt liten chans i guess?!?) att jag älskar honom på det sättet han älskar mig; alltså vänskap.
Mitt liv är rätt skruvat och det är ansträngande att vara ihop med mig, jag har väldigt svårt att se positiva saker i livet det känns jämnt som om alla hatar mig och som om jag är fulare än alla andra osv som alla andra människor känner ibland.

Det känns som om tiden gått fort men ändå så sjukt långsamt liksom har vi bara varit ihop i 4 månader och samtidigt wat har det redan gått 4 månader.
Det finns mycket vi missade att göra tillsammans som vi pratade om men sjukt mycket vi hunnit med typ varit i Turkiet wow vilken upplevelse det var är så glad att jag följde med och att det var med dig/han.

Vill verkligen bara kunna spola tillbaka tiden och gör rätt på alla misstag jag gjort tyvärr funkar inte livet så vilket suger. Jag önskar att jag kunde spola tillbaka tiden och aldrig blivit tillsammans med honom för jag visste att exakt detta som hände skulle hända förr eller senare och väntat tills jag var glad och lycklig och sedan lagt in en stöt, jag hoppas iallafall att när jag är glad och lycklig att jag ändå får lägga in en stöt senare i livet om jag nu känner för det.

Sorry.. jag var verkligen bara tvungen att skriva av mig det känns bättre och lugnande att göra det faktiskt.

Iallafall kram på dig @Dodat <3 du är värd mer än guld
Hoppas just nu iallafall att vi kan vara så nära som vi varit under dessa 4,5 månaderna igen någon dag och mysa och kramas och pussas på varandra till och med som kompisar :)
och förlåt att jag varit en pain in the ass också.

:( speciellt när det kommer så sjukt plötsligt..