April
Thursday 9 October 2008 photo 1/1
|
alltså fan va kaos. jag trodde aldrig det skulle gå så här långt, men helt plötsligt känns det som all press man kan få på sig faller ner på mina axlar på en gång.
Jag vette fan hur jag ska klara det här alltså, jävla skit spanska som är svårt som fan, och träningar från måndag-Tors är inte latch med tanke på att jag har spanska läxa från mån - fre, samtidigt fylls massa andra små läxor som t ex engelska och sånt upp, jag har lite matte att ta igen också. Och så ligger det där satans SH provet på mig också, jag trodde aldrig jag skulle säga detta men: fyfan va svårt, fyfan va livet ska vara svårt. Jag har fått lägga ner med min roligaste aktivitet som jag håller på med jämt på fritiden för att kunna hinna med skolan+träningar, fattar ni hur svårt det känns? samtidigt känns det hemskt att jag glömt bort en gammal kompis som behöver mitt stöd men jag har alltid för mycket saker att tänka på så jag hinner inte ens säga "hej på dig" och prata i kanske 5 min för att hon ska må bättre för de är knas för henne just nu, idag så var det nära att vi gick skilda vägar också, jag hatar när sånt händer men jag har bara mig själv att skylla på. Fan va gymnasiet skulle vara svårt. Jag vill bara hålla om någon och gråta i dens axel tills jag inte har någon mer sorg att utrycka, de är bara så extremt hopplöst och det känns som om jag bara ramlar längre och längre ner, för inte ens när jag gör mitt bästa på rosendal så är det knappt medel nivå.
vet ni vad jag drömmer om? ni vet sånna där framtids drömmar som alla har.
De är ett vanligt jobb, inge extra speciellt, normal betalt, normala arbets tider, helt normalt, jag vill bo i en trea om jag bor själv, om jag gifter mig så blir det en fyra och isf vill jag ha två barn, robin och viktoria skulle de heta för den intresserade. iaf efter att ha jobbat så kommer man hem, sätter sig vid datorn och spelar data spel, eller kollar på någon film bara, eller förhoppningsvist fortfarande ritar. Vet ni hur mycket jag längtar efter ett sånt normalt liv? Vet ni hur det känns att hela tiden kunna tänka på över 50 st saker hela tiden? att gå från en idé om någon berättelse, teater, bild tanke, wow planer, basket drömmar, vanligt liv dröm, kärlek som aldrig verkar slå in, minnen ja jag skulle kunna fortsätta listan.
Men vad jag än säger, vad ni än tror, vad man än tänker, ta detta tips med er när ni bläddrar till nästa internet sida: Håll alltid huvudet högt, du är född till världen, det är nu du som är ansvarig för det och om jag var ni, så va stolta över er själva, låt aldrig någon få trycka ner er, vet ni vad man kallar folk som mobbas och håller på? Löss, eller fästingar, de är längst längst ner i närings kedjan och de är inte värda eran uppmärksamhet.
7 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/rjandersson/278065669/
Visa toppen
Show footer