För mig är bilddagboken som att titta i en gammal skrivbok från förr. Den väcker trevliga minnen, men jag använder den inte regelbundet.

Jag dedikerar mitt sista Bilddagboksinlägg till er som fortfarande bevakar mig i hopp om att jag kanske lägger upp något.

Jag finns bäst att nå på Facebook eller på mobilen. Jag är svår att nå nuförtiden, min värld har blivit en aningen mindre på nätet, platsen som jag tyckte bäst om att vara på.

Jag satt precis och bläddrade igenom allas bilddagböcker, och tänker "Fan det var tider då jag var med den personen", många som jag har på bdb fortfarande har jag för att jag är något som skulle kunna kallas "vän", "bekant" eller bara någon som finns till på andra sidan nätet.

Jag tycker om att tänka på avtryck. Avtryck som man gör på andra och vad det egentligen innebär.

För mig innebär de allt och är det som formar mig till den jag är idag.

och så tog resan för mig slut på Bilddagboken. Det var sjukt nice då man var som mest aktivaste, jag har aldrig haft fler bevakare än 65, men de får duga ändå ^^

Du är en mycket klok man.