March
Friday 18 July 2008 photo 2/2
|
Jag fattar ingenting. Vi var asbra vänner, och vi hade jätteroligt tsm.
Varför håller du på såhär? Du är inte du, din personlighet är en helt annan.
Jag känner knappt igen dig. Vad håller på att kaxa för? Du vet ju inte ens vad du gör. Onödigt att bli ovänner när man inte behöver...
Du fattar ju inte ens att du sårar mig, att du kan såra folk.
Du tänker fan bara på dig själv, du vill bara vara cool inför henne, men vad vinner du på det?
Ser du nån jävla skillnad, förutom att du har mist en vän, en vän som du litade på, som du kunde skratta med.
Så jävla onödigt att kasta bort alla minnen, så dumt att förstöra sånt.
Minnen ska vara kvar i en, så man kan minnas det sen..
Jag ska berätta ett minne, som jag gärna vill ha kvar iaf.
Det var första gången du skulle sova hos mig, och på morgonen hade jag världens lugg. Det var det första vi skrattade åt.
Det andra var när du skulle kasta mobilen till fotändan på sängen, och du råkade slå den på mitt knä innan du hade släppt den, det var det andra vi skrattade åt. Ännu mer...
Det trejde var när vi låg nära varandra, och du andades darrigt. Du tyckte det var jättekul, och du skrattade mer än jag just då. Det var det sista vi skrattade åt.
Det känns väldigt konstigt att tänka på allt just sånt där, allt kul,
när man vet att du inte är samma person.
Jag kunde aldrig tänka mig att du var sån.
När vi va var du en helt annan.
Du brydde dig om folk, du lyssnade när jag berättade någonting, du var omtänksam och så.
Och jag bestämde mig att jag aldrig mer skulle tänka på dig, för jag förstör mig själv då.
Jag sliter ut min kropp när jag tänker på allt som vi har gjort, alla skratt vi delade och när jag kunde berätta saker för dig.
Varje gång gråter jag, grinar som en liten barnunge.
Men vad ska jag göra? Jag kan inte hejda tårarna, alla gråter någongång.
Önskar bara att du var som förut, vill att vi ska ha samma vänskap, fast utan kärlek inblandad.
Alla kan vara vänner utan att vara kära, och DU VET SJÄLV, att vi var som bästa vänner.
Glöm inte att du har vart med om samma saker som jag har vart med om, när du var med mig. DU hart också skrattat, DU sa att du också älskade mig, DU sa att du inte skulle försvinna helt från mig, du sa... att du aldrig skulle lämna mig, om det tog slut mellan oss....
Varför håller du på såhär? Du är inte du, din personlighet är en helt annan.
Jag känner knappt igen dig. Vad håller på att kaxa för? Du vet ju inte ens vad du gör. Onödigt att bli ovänner när man inte behöver...
Du fattar ju inte ens att du sårar mig, att du kan såra folk.
Du tänker fan bara på dig själv, du vill bara vara cool inför henne, men vad vinner du på det?
Ser du nån jävla skillnad, förutom att du har mist en vän, en vän som du litade på, som du kunde skratta med.
Så jävla onödigt att kasta bort alla minnen, så dumt att förstöra sånt.
Minnen ska vara kvar i en, så man kan minnas det sen..
Jag ska berätta ett minne, som jag gärna vill ha kvar iaf.
Det var första gången du skulle sova hos mig, och på morgonen hade jag världens lugg. Det var det första vi skrattade åt.
Det andra var när du skulle kasta mobilen till fotändan på sängen, och du råkade slå den på mitt knä innan du hade släppt den, det var det andra vi skrattade åt. Ännu mer...
Det trejde var när vi låg nära varandra, och du andades darrigt. Du tyckte det var jättekul, och du skrattade mer än jag just då. Det var det sista vi skrattade åt.
Det känns väldigt konstigt att tänka på allt just sånt där, allt kul,
när man vet att du inte är samma person.
Jag kunde aldrig tänka mig att du var sån.
När vi va var du en helt annan.
Du brydde dig om folk, du lyssnade när jag berättade någonting, du var omtänksam och så.
Och jag bestämde mig att jag aldrig mer skulle tänka på dig, för jag förstör mig själv då.
Jag sliter ut min kropp när jag tänker på allt som vi har gjort, alla skratt vi delade och när jag kunde berätta saker för dig.
Varje gång gråter jag, grinar som en liten barnunge.
Men vad ska jag göra? Jag kan inte hejda tårarna, alla gråter någongång.
Önskar bara att du var som förut, vill att vi ska ha samma vänskap, fast utan kärlek inblandad.
Alla kan vara vänner utan att vara kära, och DU VET SJÄLV, att vi var som bästa vänner.
Glöm inte att du har vart med om samma saker som jag har vart med om, när du var med mig. DU hart också skrattat, DU sa att du också älskade mig, DU sa att du inte skulle försvinna helt från mig, du sa... att du aldrig skulle lämna mig, om det tog slut mellan oss....
14 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/rrrenee/240121888/
Visa toppen
Show footer