Tuesday 10 January 2012 photo 2/4
|
Tuesday 10 January 2012 photo 2/4
|
Snart kommer jag inte våga sova längre. Mina mardrömmar blir bara mer och mer brutala.För kanske två månader sen så drömde jag om att jag hamnat på ett försökslabb där folk gjorde en massa hemska tester på mig, dom stack in sprutor över hela min kropp, tvingade i mig drycker och piller i mängder. Efter ett tag i drömmen lyckades jag fly, men strax efter kom vakter med sömnmedel som fanns i pilar dom sköt på en. Just den delen med att dom sköt mot en va värst, jag kunde känna kännslan att bli genomborrad i huden och känslan hölls kvar till jag vaknade.För kanske en månad sen så drömde jag något av det mest underbaraste jag kunnat drömt. Jag hade en familj. Jag va gift med Adam och vi hade en underbart söt och fin dotter. Jag och min dotter va på något slags tivoli när jag ser några misstänksamma personer följa efter oss mer och mer. Till slut tar en tag i mig men jag lyckades komma loss. Jag tar min dotter i handen och rusar iväg, livrädd. Jag visste att vi var jagade och springer med min stackars gråtandes flicka så fort jag kan. Vi närmades ett hus som jag kände igen och vi rusade in. Jag skrek åt de som jag nu visste va Ebba med hennes familj att släcka lampor och få det att se ut som om ingen va hemma. Jag kikade ut genom fönstret och märkte att fler och fler män flockades runt kvarteret. I flera misslyckandes försök att trösta min dotter tog jag beslutet att leda dom ifrån henne. Jag minns att jag rusade ut ur huset efter att kramat min dotter hårt och bett Ebba se efter henne, men sen mins jag inte mer.Sen så var det igår natt. Jag har ingen aning om hur drömmen började, men helt plötsligt så hamnde jag hos någon som försökte döda mig. Mannen som jag inte kände igen skar upp min högra underarm med ett rakblad med flera smitt och blodet rann, efter ett tag tar han fram en smal tunn kniv som han sedan trycker in i huden i min vänstra underarm så huden inte spricker upp, men man ser att det ligger nånting under det. Jag lyckades fly från honom också, men blev för evigt jagad och armarna kunde jag knappt använda...