Thursday 9 September 2010 photo 1/1
|
Vad är man om man gråter av att läsa en bok? Svag? Skör? Sjuk? Kanske rentav mänsklig?
Jag kan inte besvara denna litterärt enkla fråga.
Jag gråter inte när jag ser begravningar. Inte när jag hör minkarnas små pip i burarna på minkfarmen, när de förtvivlat väntar på att bli groteskt slaktade och stympade.
Men till Människohamn gråter jag.
Nej, jag bölar inte för minsta lilla. Även om man nog inte heller skulle kunna göra anspråk på motsatsen. Jag är ingen särskilt empatisk människa, och det står jag för. Men vem är det, egentligen? Varför skulle man bry sig om en annan individ, jag menar på riktigt? Vi har bara oss själva, och en väldig massa behov.
Hur mycket kan det vara värt?
Och den här texten blev mer emo än jag avsett.
Annons