januari
fredag 30 september 2011 bild 7/19
|
Mitt Liv I Färger
(Del 7)
Hanen som stigit fram granskade henne med en kräsen blick.
"Huh, vad gör du är?"
morrade han kaxigt. Raggen reste sig på henne, hon kunde känna det. Hon var rädd åter igen, och visste knappast hur hon skulle kontrollera situationen.
"Svara mig!"
röt hannen nu något ytterligare argare.
"Låt henne vara Therra."
sa Temus till hennes försvar. Djupt tacksam var hon över hans beskydd, men det kanske inte skulle räcka? Therra, som hannen blivit tilltalad som kanske skulle stega fram och slita av henne strupen. Vad visste hon egentligen?
"Hon är inne på Ledarens område, hon har ingen rättighet att vara här och sno våra byten."
morrade Therra.
"Hon kan knappast göra våran flock någon skada! Du själv var en gång en vandrare, som sökte mat! Ledaren tog emot dig med öppna tassar och när du själv ser någon som sitter precis i samma situation som du gjorde, då ska du minnsan bete dig som om det aldrig hänt!"
röt Temus. Therre strök bak öronen och kollade ner i marken, skamsen över hans betéende. Temus vände blicken mot henne.
"Jag måste ursäkta, Therra tänker aldrig."
"Det är okej .."
sa hon i ett försök till ett mera glatt uttryck. Temus började vädra i luften nära henne och gav henne en blick som tydde på att han troligen inte trodde på det hon sagt.
"Du är rädd. Jag kan känna det på din doft, som sagt. Du behöver inte oroa dig. Ingen kommer göra dig illa så länge du inte gör något dumt."
sa han vänligt. Temus vände blicken mot Therra igen, nickade och försvann ut bland lövverken. Therra strosade sakta efter & precis innan han skulle skutta ut bland buskagen kollade han på henne och sa
"Du bör hålla dig på rimligt avstånd. Detta är ingen lekplats för dig."
Han försvann bort och lämnade henne ensam.
Hans sista ord ekade i hennes huvud, och rörde ihop en massa känslor. Hon visste knappt något om skogen, vad menade han?
En lätt bris svepte tag om hennes luddiga päls, kittlade henne lätt vid öronen. Hon reste sig upp och spatserade något lungt i vegetationen.
*Mitt namn låter allt för udda.. jag borde nog tänka ut ett bättre. Men Therra & Temus kanske kommer på mig?*
På mindre än 10 minuter hade hon redan fått en fiende och en vän. Det här var till och med värre än att stå ut med Melinda.. men ändå. Något lockade henne till skogen, fick henne att känna sig .. som en av dom. Vad hon visste var att hon alltid haft ett visst drag till naturen.
Mörkret började falla över skogen, och det duggade smått.
Vart skulle hon sova? Det slutade med att hon somnade under en gran.
Precis innan hon höll på att somna hörde hon ett ljud.. tätt intill henne.
- FORTSÄTTNING FÖLJER :'D -
(Del 7)
Hanen som stigit fram granskade henne med en kräsen blick.
"Huh, vad gör du är?"
morrade han kaxigt. Raggen reste sig på henne, hon kunde känna det. Hon var rädd åter igen, och visste knappast hur hon skulle kontrollera situationen.
"Svara mig!"
röt hannen nu något ytterligare argare.
"Låt henne vara Therra."
sa Temus till hennes försvar. Djupt tacksam var hon över hans beskydd, men det kanske inte skulle räcka? Therra, som hannen blivit tilltalad som kanske skulle stega fram och slita av henne strupen. Vad visste hon egentligen?
"Hon är inne på Ledarens område, hon har ingen rättighet att vara här och sno våra byten."
morrade Therra.
"Hon kan knappast göra våran flock någon skada! Du själv var en gång en vandrare, som sökte mat! Ledaren tog emot dig med öppna tassar och när du själv ser någon som sitter precis i samma situation som du gjorde, då ska du minnsan bete dig som om det aldrig hänt!"
röt Temus. Therre strök bak öronen och kollade ner i marken, skamsen över hans betéende. Temus vände blicken mot henne.
"Jag måste ursäkta, Therra tänker aldrig."
"Det är okej .."
sa hon i ett försök till ett mera glatt uttryck. Temus började vädra i luften nära henne och gav henne en blick som tydde på att han troligen inte trodde på det hon sagt.
"Du är rädd. Jag kan känna det på din doft, som sagt. Du behöver inte oroa dig. Ingen kommer göra dig illa så länge du inte gör något dumt."
sa han vänligt. Temus vände blicken mot Therra igen, nickade och försvann ut bland lövverken. Therra strosade sakta efter & precis innan han skulle skutta ut bland buskagen kollade han på henne och sa
"Du bör hålla dig på rimligt avstånd. Detta är ingen lekplats för dig."
Han försvann bort och lämnade henne ensam.
Hans sista ord ekade i hennes huvud, och rörde ihop en massa känslor. Hon visste knappt något om skogen, vad menade han?
En lätt bris svepte tag om hennes luddiga päls, kittlade henne lätt vid öronen. Hon reste sig upp och spatserade något lungt i vegetationen.
*Mitt namn låter allt för udda.. jag borde nog tänka ut ett bättre. Men Therra & Temus kanske kommer på mig?*
På mindre än 10 minuter hade hon redan fått en fiende och en vän. Det här var till och med värre än att stå ut med Melinda.. men ändå. Något lockade henne till skogen, fick henne att känna sig .. som en av dom. Vad hon visste var att hon alltid haft ett visst drag till naturen.
Mörkret började falla över skogen, och det duggade smått.
Vart skulle hon sova? Det slutade med att hon somnade under en gran.
Precis innan hon höll på att somna hörde hon ett ljud.. tätt intill henne.
- FORTSÄTTNING FÖLJER :'D -
Annons
Kommentera bilden
Twisted Toxic
sö 23 jan 2011 18:47
Jätte bra!
Jag tror en bläckfisk kommer och anfaller Aquaboy Chuzo! >:3
Jag tror en bläckfisk kommer och anfaller Aquaboy Chuzo! >:3
1 kommentarer på denna bild
Direktlänk:
http://dayviews.com/readmystory/483175876/
Visa toppen
Visa sidfoten