Friday 6 January 2012 photo 4/4
|
Titel: Länge Leve Överlevnad
Scene: 1-Rädda mig från Dionaea muscipula
Author: @Konan
Editor: Rin-Rin
POV: Yisu
Characters present: Yisu, Evie, Mary & Finn.
Det första Yisu visste var att hennes säng kändes mjuk och fuktig. Blad kittlade hennes kind och hon kunde höra vinden rufsa trädkronorna högt ovanför henne. Hon öppnade sina ögon. Hennes händer sjönk djupt ner i, bladmossa, försedde hennes trötta hjärna henne med. Hon tryckte sig upp från mage till en sittande position. Varför låg hon i skogen? Hon torkade bort fukten som samlat sig på hennes kind med ärmen. Ett lajv? nej... träden var för höga och icke typiska för en nordlig skog, vilket skulle betyda att hon just nu var i antingen en artificiellskog, eller långt, långt hemifrån. Inga av dem var bra.
Ljudet av steg och vegetation som skadades kom till henne i formen av en kvinna iförd bomull och läder med stora kraftiga kängor, som gjorda för att sparkas med. Kvinnan med kängorna stannade upp då hon upptäckte att Yisu sett henne. Bakom den nyanlända dök en rödhårig individ klädd i ledig militär stil upp. Kvinnan ignorerade individen bakom sig som verkade muttra nått föga smickrande om skogar och ekologi tyst för sig själv medan hon själv kom till saken. Hon nickade först åt Yisu som en hälsning av något slag innan hon gav Yisu order att följa henne.
De tre personerna, Yisu tyst längst bak, kom fram till en liten dunge där en del av solens ljus slapp fram. En skjortlös ung man, med mörkrött hår och skogsdagg som täckte hans perfekt tonade bronslena hud, lutade sig nonchalant mot ett träd. `Vem är denna Gud bland män?´ Tänkte Yisu medan hon diskret stoppade näsblodet genom att nypa sin näsrygg.
Han slängde med håret som tidigare suttit fastklistrat av fukten mot hans ansikte. Vattendroppar släppte från hans vinröda hår och slungades upp i luften framför hans ansikte där solstrålar lös rätt igenom dem och fick dem att tindra i ljusspektrumets alla färger. Han öppnade sina bländande emerald färgade ögon och stirrade på den militarklädda individen. Ett sånt slöseri, tänkte Yisu, att de underbara ögonen skulle slösas genom att stirra så argt och bistert på någon annan, när de kunde har gjort nått mycket mer tidsvärt, som att möta hennes istället.
"Det tog sin lilla tid det där, Mary." Muttrade han.
Ah, så han var intelligent med. Det enda som saknades skulle vara att han försvarade henne modigt mot en Dionaea muscipula. Visioner av Yisus perfekta hus dök upp i hennes huvud, komplett med el-förande stängsel och aggressiva pitbulls. Hon skrapade distraherat med foten i marken och dödade ett sällsynt exemplar av skogsbrynja, som för att hindra hennes dröm från att växa upp här på stället.
Individen i militärkläder, Mary, himlade med ögonen. "Om du ska ha pms, Finn, så gå nån annanstans." Finn kastade en irriterad blick på Mary och svarade;
"Om du tror att ni kan klara er själva, så försök." Han var redan på väg därifrån. Finn försvann snabbt ur Yisus synfält. Hon kollade längst den platsen där han senast var synlig trots att hon visste att han inte längre var där. Hon hörde Mary klaga över att han var så bitchig att det var bättre att han inte var där ändå. `Even then i felt--that brightest hour, I would not live again. ´
Annons
Comment the photo
17 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/rin-rin/500589939/