June
Wednesday 18 January 2012 photo 3/4
|
Titel: Länge Leve Överlevnad
Scene: 15 -Vibbar
Author: @Konan
Editor: Rin-Rin
POV: Chiro
Characters present: Chiro, Shake, Musashi, Kir, Kain, Natsu, Gem & Dave.
Chiro sneglade på dem med halvstängda ögon. Det var en roande grupp ifall man inte räknade med alla extras, de där passiva personerna som aldrig gjorde nått. Nåväl, de var okej, hon var säker på att hon skulle kunna få dem att röra på sig ifall hon så behagade. Det handlade bara om att hitta vad som var drivande för dem. Hon kunde göra det...fast senare.
Marken var hård och inte speciellt bekväm men det fanns ingenstans bättre att vila i det här området. De hade alla slagit läger runt fontänen för den här natten och trotts Musashis högljudda protester mot att sova på marken så verkade de flest fått lite vila då Musashi väl blivit tystad, kraftfullt, av sin nya dressör. Chiro log knappt märkbart. Musashi verkade lätt dresserad.
Chiro låtsades sova medan de andra stökade runt. Hon såg att de skapat ett bord med hjälp av en dörr som legat nånstans i området och att de använt de fyra gräsliga statyetterna som bordsben. De där som legat i fontänen.
Statyetterna var inte speciellt höga vilket var varför alla nu verkade samlas runt bordet för frukost, sittandes. Det såg fruktansvärt obekvämt ut, inte så mycket att sitta på marken, som sällskapet. För Chiro var mat nått man bara åt, så snabbt som möjligt, inget man behövde göra till den karneval det här såg ut att bli. Hon 'vaknade' lägligt nog exakt när frukosten var serverad, om enbart för att få sin del av den.
Väl vid bordet var det nästan som en äkta familj. Inte för att Chiro visste hur en riktig familj var, men det var så här hon inbillade sig att det skulle vara. Fen ville inte äta och blev utskälld för det av bordets lilahåriga rebellfar. 'Så irriterande...' Hon började känna sig lite frustrerad men hennes ansikte visade inget. Vems knäppa ide var det här?! Ifall de alla varit kvar i sin naturliga miljö så hade det här aldrig hänt!
"Ifall du inte äter nu så tvångsmatar jag dig." Den lilahåriga starke mannen som härskade med våld stirrade uppmanande på Fen som började se allvarligt irriterad ut. Som om Fen tyckte att den andre både var nervärderande i sitt patroniserande och lite dum i huvudet.
När Fen dock inte reagerade bortom en sur min så reste sig hela gängets självutnämnde far, som för att göra allvar av sitt hot. Vilket fick Musashi att kväva ett 'eeep' och luta sig längre bort från sin honom. Chiro flinade glatt åt synen inombords.
Maten ifråga bestod av några stekta ägg som deras våldsamma ledare hade klättrat ner och hämtat upp från en klipphylla åt dem, han hade även fångat jättemammafågeln på vägen upp. Han ansåg tydligen att de alla i gruppen var under hans ansvar nu bara för ingen sagt att de inte var det än. Inte för att hon trodde att någon skulle göra det. Det var tydligt på hur han rörde sig att han var kompetent. Stackare än henne och med kvickare reflexer, ifall det nu sa något att han hade fångat den fågeln med en hand, i sekunden den kom i närheten av honom.
Deras Fe-husdjur, ifall han kunde kallas det med tanke på bristen av hus, höjde på ögonbrynet åt hoten och drog vad som såg ut som en minisäck med torkad frukt från en ficka i kjolen. Deras ledare grymtade bara åt det och satte sig ner igen. Han såg blidkad ut, ungefär som han tänkte nått i stil med 'han är för tunn för att gå på en diet, men han äter iallafall'.
Måltiden var klar när en av Daves kompanjoner, en petit man med ett överdrivet feminint kroppsspråk och kläder gjorda för att dölja, kommenterade bordets bordsben. Att de sett nått liknande där de var. Den nervösa blondinen som också kom med den gruppen påstod att de sett några papper med mystisk lysande skrift och några bilder som liknande de där statyetterna tillsammans med något slags pentagram. Varför de nu inte tagit med sig de papperna? När tillfrågade så stirrade både Dave och blondinen nervöst på 'killen som dolde nått' som såg förolämpad ut.
Dave och den lilahårigaringledaren lyfte bort bordet från statyetterna så Dave kunde studera dem. Chiro kollade på dem skeptiskt. Vad skulle de göra med de där skräpet? sälja dem? frammana demoner?
Dave knackade lite på dem och lyssnade. Tydligen mekaniska, förklarade han, men vad de var kunde han inte säga. Inte utan att öppna upp dem iallafall, vilket han inte vågade försöka utan ordentliga verktyg.
Majoriteten av alla i gruppen verkade lyssna på vad Dave sade i tystnad, med undantag från Musashi som inte verkade höra ett ord som sades, som vanligt. Han stirrade istället på Ledaren med tydlig idoldyrkan i ögonen.
Musashi var en underlig en enligt Chiro. Han var så tydligt inkompetent att det gjorde henne misstänksam. Han verkade även sända ut någon slags vibb 'FARLIG!' sa den henne. 'HÅLL DIG BORTA OM DU VILL LEVA' hon visste inte varför hon hade den känslan. Det var något, med honom bara. Han var inte så otränad som han verkade. Han hade stor uthållighet, han orkade skrika och bråka och traska runt i timmar medan de flesta andra i gruppen blev trötta snabbt. Förutom Ledaren förstås. Tiden kanske skulle göra anledningen till detta tydlig...
Det var då som 'han som dolde saker' kom ihåg att nämna den mystiska personen de mött i 'staden'. Denna 'Cal'. Som tydligen var lösningen på alla deras problem, som lovade att ta reda på hur allting här hängde ihop och sedan komma tillbaka till dem om det. Hur han hade gett dem en liten bricka för att kunna hitta dem igen. Hur de tänkt stanna och vänta där men tvingades fly, och hur, denna bricka nu som kanske skulle kunnat vara svaret på alla deras problem nu var borta. Hur den nu troligen låg mitt i staden omgiven av oövervinnerliga monster, och hur de var tvungna att hämta den...Chiro suckade.
Annons
Visa toppen
Show footer