Titel: Länge Leve Överlevnad
Scene: Scene 18 -Förvisad till andra sidan draken.
Author: @Konan
Editor: Rin-Rin
POV: Tenna
Characters present: Tenna, Finn, Axis, Yisu, Wynn, Crinoline, Cy, Bixt, Belg, Evie & Mary.

Tenna satt lutad mot Wynn, uttråkad bortom fattning. De hade fikat klart, ifall man nu räknade de där bladen som fika, men alla satt bara där och stirrade mållöst. 'Bah! Tråkigt.' Tänkte hon. Kunde det inte hända nått, eller de kunde flyga eller nått? Och fika nu? Man!' Tennas mat schema var helt groovy nu! Först åt de ingenting på aslänge, sen kalasade de super mycket för bara ett tag sedan när de hittade Yisus grupp som tydligen ätit som kungar ända sen de kom dit. Värsta tur de hade då. Bah! Men Tenna förstod att de vilade, för det var ju trots allt Wynn som fraktat runt alla hela tiden.

Tenna tyckte det var rättvist att han skulle få mer mat än de andra med för det. Men ACK! Så tråååkigt. Ingen av de andra ville prata med henne utan stirrade mest på henne lite så där surt när hon öppnade munnen. Belg verkade okej dock, men den där Bixt slog bara Belg hela tiden och Tenna tyckte synd om Belg så hon slutade tala med henne. Mary hade talat lite med henne ett tag innan hon sa åt henne att tagga ner. Så nu satt Tenna bara här och viftade lite med armarna, då och då för att försöka skapa en konstgjord vind. Inte för att hon trodde det skulle funka eller nått, hon var ju inte en vind elfeé trots allt.

Hon hade exakt sträckt upp armarna högt ovanför sig för att skapa skugga åt sig själv, solen sken ganska hårt nu när det slutat regna, då hon tyckte hon såg en skugga. Den smög sig fram mot henne med ett gångsätt som Tenna skulle likna vid någon som antingen hade 4 meter långa ben eller någon som helt enkelt svävade istället för att gå som en normal människa.

Fast hon antog att den inte kunde vara en skugga för den typ lös lite sådär vagt. Plus att den som pulserade lite med ljus och sånt, den hade små virvlar i sig med som. Hon stirrade lite på den sådär, för att se ifall det var den, och när den genast vände sig mot henne och log ett stort tandlöst leende mot henne som säkert var minst lika stort som hennes eget så visste hon bestämt att det verkligen var den.

Hon sträckte sig uppspelt och slog samman händerna i en ensam applåd till ödet. "LEONARD!" Utbrast hon glatt överraskad. Hon hade trott att han inte skulle kunna följa efter draken, för de som, flög och så, men här var han! Medgett så visste hon bara det för han hälsade som hon lärt honom men visst. Han var en så älskvärd en… inte som alla andra som bara var; 'Tenna var tyst', 'Tenna gå någon annanstans och sluta störa mig'. 'Tenna, du andas för högst var god och sluta med det!' Nä, Leopold, han var trogen han och en sann vän!

Han gungade fram till henne och stod där lite som… tja, ett spöke inte stod, för han svävade som istället. Tenna log mot honom och vinkade mot honom, och han vinkade tillbaka. Tenna nickade nöjt åt honom och sneglade åt de andra i gruppen. Ifall de såg honom så skulle de säkert jaga bort honom eller nått som den där rävpojken hade gjort. Tenna tyckte det var otrevligt att jaga bort andra personers vänner, men folk brukade jaga bort henne med så hon hade slutat tro att folk skulle vara artiga mot henne. Allvarligt! Det var som om hon var något sorts undantag, vad, inte värd att vara trevlig mot eller vad?

Hon rullade på mage, ignorerade den halvfuktiga marken och kollade över Wynns svans på resten av gruppen som satt nästan på andra sidan av Wynn! Vad var hon? Förvisad?! I alla fall så verkade ingen verkade kolla på nått speciellt alls, ja förutom den där vargen som stirrade värsta rå-fokuserat på de där korta Belg och Bixt personerna.

ja XD stackars dig.