)

Jag slängde ner honom i min King-sized säng och började torka av honom, han klarade det ju inte själv och jag hade inte tålamod just nu med att visa honom hur. Sedan hängde jag av mina egna kläder på stolen vid väggen och la mig själv i sängen med min arm runt pojken. Jag skulle sovit för länge sedan så jag somnade snabbt.

Vaknade samma tid som jag alltid gör, kl 7. Men kände mig ganska vissen den här morgonen för att NÅGON, hållit mig uppe sent. Med en suck ålade jag ur sängen och skakade sedan hans axel, lite nytta kunde han väl ändå göra.

“Gör frukost eftersom jag låter dig stanna här." Han stirrade på mig igen som svar. Var det, det enda han var bra på? Inte undra på att de hade blivit less. “Rör på dig."

Jag tog tag i hans hår igen, det verkar som att det är det enda som får honom att förstå, och drog upp honom ur sängen och in i köket. Väl där så släppte jag taget om hans hår och daskade till hans röv.

“Kom igen, frukost, gör nog till dig själv också." Han stirrade igen. Kunde han verkligen inte göra nått själv? I och för sig så kanske han inte visste vart nått fanns eftersom han just flyttat hit.

“Kom igen då." Jag satte en hand mot hans rygg och puttade honom mot skafferiet och då vi kom fram till dörren la jag armen runt hans midja så jag kunde öppna den och plocka ut fyra färdig skivade brödskivor medan han såg på. Förhoppningsvis kunde han göra detta själv imorronbitti.

“Stoppa dem i brödrosten." Jag gav honom bröden och hoppades att han skulle veta vad en brödrost var. Vilket det verkar som han gjorde för han stoppade ner dem. Jag smekte hans mage.

“Duktig pojke." Det är som sagt bra med beröm. Jag tryckte ner brödrostens knapp och ledde i väg honom till kylskåpet för att fixa juice och smör. Sedan kysste jag hans nacke och ställde fram glasen med juice och bröden på bordet.

“Ät." Sa jag bara för att han verkligen skulle göra det och inte bara sitta där och stirra på brödet, eller mig. Han gjorde som jag sa men han åt som en snigel. Under tiden som jag ätit upp mina två bröd och druckit upp mitt glas med juice så hade han bara ätit en bit av bröd kanten.

Jag bad honom flera gånger att skynda på men han fortsatte att ignorera mig. Det här var min lägenhet, mitt bröd som nu låg där och blev kallt och hårt, jag som hade jobbat för det och han bara satt där och petade på det? Han lyssnade inte på mig. Jag kunde känna hur mitt blod kokade. Jag ville smälla hans otacksamma skalle mot bordet. Så det var vad jag gjorde. Han skrek och jag sa åt honom att hålla käften medan jag tryckte ner hans huvud mot bordet. Han fick vad han förtjänade.

“Du gör vad jag säger åt dig att göra, fattar du?" Han han gnydde. “Fattar-Du?!" Han snyftade till men det verkade som om han förstod mig nu. Jag mådde lite bättre och klappade hans huvud.

“Jag skulle inte behöva skada dig om du gjorde som jag sa åt dig." Det är ju ganska uppenbart men jag var tvungen att berätta det för honom eftersom han inte verkade förstå det.

Jag lekte med hans hår och började faktiskt ångra lite grann att jag hade varit så våldsam. Han bad ju om det men ändå.

“Förlåt, det kommer inte hända igen." Nu mådde jag bättre.

Annons

Bilden saknar taggar

december 2018